Idag fyller Wille 1 år och redan igår firade vi honom, men även idag blir det fira av. I alla fall om matte får bestämma.

Det gjorde hon, för dagen började med en god leverpastejsmacka till frukost, både för mig och Wille.

Sen blev det några sköna promenader med matte, innan det var dags för nästa aktivitet, godisletartajm.

Den här gången gömde inte matte godisar på särskilt lätta platser, nej hon gömde dem under två burklock och under en genomskinlig plast burk. Jag puttade och puttade och puttade runt det däringa locklet, men inte kom det något godis ut inte. Sedan efter att ha puttat löocket runt halva lägenheten, kändes det som i alla fall, då såg jag hur Wille gjorde. Han tog tag i locket med tänderna och lyfte på det. Snabbt som ögat var jag där och tog godiset, medan Wille såg allmänt konfunderad ut.

Nästa gång då hann jag inte för då var han snabbare än jag, så också de andra gångeran. Så jag återgick till att försöka få ut mitt eget godis ur "mitt" lock. Men det var svårt, för även om jag hade ett litet lock, så var inte min mun så jättestor att den kunde få ett bra tag om locket, så jag nöjde mig med att ta i ena kanten och vända på locket, för att få godiset.

När sen den genomskinliga plastburken kom fram med godis inunder, då blev det lättare för mig, men svårare för Wille. Jag lade bara tassen på kanten av den burken, så välte den upp, och jag fick tag i godiset.

Wille däremot han försökte först att ta godiset genom burken, den var ju genomskinlig, sedan tittade han på mig ett tag innan han började göra likadant. Då fick även han fram godiset.

Titta här nu Wille så ska jag visa dig hur man gör........

Så höll vi på tills godiset inte fylldes på längre. Då gick vi och vilade en stund. Det var tröttsamt att tänka.

Idag tog matte med mig och Wille på en utflykt i bilen. Vi stannade på några olika ställen, bland annat på ett ställe där det var broöppning när vi kom. Jag fick komma ut ur bilen en stund och tyckte dte var jättespännand emed segelbåten som skulle passera under vägen, därav broöppningen.

Efter en stund kom det en till fast från andra hållet. Jag var helt fascinerad av dem. Det kom också en motorbåt, men den var så låg så för den behövdes inte bron öppnas.

Sedan fortsatte vi en bit till innan vi stannade nästa gång. Då var vi vid en strand. Matte hade visst tänkt bada med oss. Men där var så mycket folk så hon åkte därifrån igen, utasn att vi en s doppat tassarna eller hon fötterna. Istället stannade vi vid ett fint slott, Ekolsunds slott.

Vi gick en sväng i slottsparken på en skön promenad.

Wille han skulle nosa överallt, jag var mest nyfiken på alla humlor och flugor av olika slag som flög omkring. Men visst fanns det lite spännande dofter, men inte av så många hundar.

Matte passade också på att fota lite både i slottsparken och vid grindarna.

När hon var nöjd med promenaden då gick vi tillbaka mot bilen och åkte vidare.

Efter en stund så stannade vi igen, och denna gång vid en glasskiosk. Matte gick in och köpte glass till oss och till sig själv. Det varr en jättekall glass, men den var god. Wille och jag fick varsin piggelin glass, medan matte köpte någon med choklad till sig. Vi bjöds också på vatten av kioskpersonalen som tyckte vi var jättesöta, och behövde dricka lite. Det var inte alls tokigt.

Så småningom fortsatte vi vår bilresa och slutligen stannade vi hos våra kompisar Puffy och Caddy. Där bjöds det på fika och gräddglass, för Wille fyller ju år imorgon. Sedan träffade vi även katten Busan med sin 4 småbebisar som nu hunnit bli 12 veckor gamla, och så gammelkatten Kiara. Han är snart 20 år gammal och jättemysig. Men ingen som vi leker med, men han hälsar gärna på oss om vi är stillsamma.

Puffy och Caddy busade vi med en stund, men sedan så tyckte deras mattar att de blev för bråkiga mot mig och Wille, så då fick de vara i ett eget rum.

Puffy är väldigt dominerande och Caddy är väldigt underlägsen, så Wille och Caddy hade en del diskussioner förmodligren om vem som var bäst av dem, och de ville helst våra mattar slippa, så vi fick vara på olika håll. Men jag smet in till både Puffy och Caddy ändå jag, inte var jag skraj för dem inte, för de bråkade inte med mig. Vi tog några promenander och var ute en del på deras trädgård, dock inte lösa eftersom de inte har staket runt den och sedan har de en stor väg med bilar som kör alldeles för fort utanför också. Däremot var matte överallt och fotade en massa blommor och annat.

Jag följde med henne vid ett par tillfällen och fick stifta närmare bekantskap med en humla i en blomma. Inte så att den brände mig eller så, men det var nästan så att jag kunde nosa på den, och den var stor ! Men inte var matte där och fotade min nya kompis inte. Nädå, istället fotade matte några Aklejor, ur "hundperspektiv" som hon kallade det, vad nu det är.

Vi stannade länge hos dem innan det var dags för hemresa, och nu var husse med han också. Väl hemma var vi rätt trötta både jag och Wille. Det hade varit en händelserik dag idag.

Idag åkte vi för första gången i vår nya bil !

Vi hade gott om plats för oss två, Wille och jag. Det var skönt för jag kunde gå omkring här, vilket jag inte kunde i baksätet i vår andra bil.

Dessutom var det svalt och skönt i bilen. Så det var nästan skönare i bilen på dagen idag än vad det var ute.

Vi stannade hos mattemor och där fick vi gå ut i en rasthage så länge, för mattemor har lammungar som jag inte får busa med, eller jaga (ja valla kallar jag det, men det är matte som kallar det att busa). Där stod Wille en stund och hade en diskussion, om huruvida man hälsar på varandra, med Oscar i en annan hage.

Efter en stund kom Carrie in till oss, och hon var både stor, läskig och rätt vild när hon kom, så jag backade undan för henne. Matte tog tag i den saken när hon såg att jag blev rädd och sa till Carrie hur man hälsar på mig. Så Carrie fick lägga sig ner ligga stilla en stund medan jag nosade av henne, sedan fick hon resa sig och då visste ju jag att Carrie var en tjej, som var juste och så himla överlycklig att få några lekkamrater en stund. Sen lekte vi en stund till, men så fort Carrie blev för hårdhänt, då var matte med och sa till henne. Ävcen carries matte sa till henne däremellan. Till sist slutade hon att lägga tassen hårt på min rygg och trycka ner mig. Istället började vi jaga varandra runt, runt, runt, medan Wille var jättetråkig och bara skulle lukta överallt där Carrie gick !

efter ett tag tyckte matte att dte räckte och tog ut mig från rasthagen för att låta Wille och Carrie busa, för de är så vana vid varandra och lika hårhänta ibland bägge två. De hade rätt skoj tillsammans.

Istället började Nea och Aylens matte, som var med oss till mattemor, träna mig lite på att stå ordentligt för att få lite bra bilder. Det var rätt skojigt men dte var svårt att koncentrera sig för dte var en massa spännande saker överallt.

men några bilder blev det i alla fall.

Ja ikväll badade jag för första gången i mitt liv i en sjö. Det var skönt i vattnet, men jag var lite osäker också så då var det skönt att matte stödde mig under magen. Fast matte hade ju godis med sig, så då var det ju inte så farligt att bada. Det var alldeles folktomt vid sjön, bara några som rodde en bit ut i vattnet. Jodå kameran var med, får se om matte hinner få upp bilderna ikväll, annars kommer de imorgon.

Jo det är hon allt. För idag hittade hon på någon ny lek för mig och Wille. Jag tror jag döper den till "Gömma Godissäcken". Det var nämligen så att när Lillhusse åkte iväg till stugan med farmor och farfar, då hade vi lite långtråkigt. Så matte kom på den här nya leken. Hon gömde godis i vår tomma hundmatssäck som låg på golvet, och tanken var ju att vi skulle krypa in i den, men lite tveksam till en början är jag allt mot sådana nymodigheter, men sen så vågade jag testa den. Det var inte alls så farligt för jag fick gott om plats i säcken, ja till och med så jag i viss mån kunde vända mig om och gå framlänges ut, om jag "knycklade ihop mig" lite extra mycket i vändningen. Fast matte ville helst inte att jag skulle vända mig om och krypa ut, hon tyckte jag skulle backa.

Matte gömde massor av godis i den säcken, och fyllde på vartefter, och Wille blev allt bra nyfiken han med. Men han vågade inte riktigt gå in i den till en början. Men sedan blev han modigare och provade, och upptäckte att det faktiskt var både gott och skojigt. Men då fick inte jag vara med för matte föste liksom undan mig för att ge Wille en juste chans att testa. Inte för att det gjorde så mycket, men jag fick i alla fall lov att vänta en stund innan jag kunde fortsätta hämta godiset i säcken.

Jag sprang in och ut i säcken som om jag aldrig gjort annat.

Nyss vaknade jag och behövde gå på toa igen, så husse följde med mig ut en sväng, då var jag utan koppel och det gick jättebra, om man inte räknar med att jag försökte jaga en katt som retades lite förståss.

nu ska jag sussa !

Gonatt allihopa !

Idag när husse kom hem från jobbet, då tog han med både mig och Wille ut på en busig kvällsrunda ! Vi gick till en av våra favoritängar och där fick Wille och jag springa lösa och busa, så mycket vi bara orkade. Och gissa om vi gjorde det då ! Det var jätteskoj, men när vi skulle springa och hämta med husse till leken också, då var han bara försvunnen !!!!!???? Vart i hela fridens dar hade han tagit i vägen ?? Vi sprang åt olika håll och letade, men så fångade Wille upp spåret efter husse och då blev det fart på oss. Rakt in i skogen bar det av. Det blev närapå kapplöpning mellan oss om vem som skulle komma först ! Wille vann, men jag var precis efter honom. Husse hade satt sig ner vid en gran och blev jätteglad när vi hittade honom. Undrar om han känt sig ensam och saknat oss jättemycket, för han var verkligen glad över att se oss. Vi busade och myste en stund tillsammans innan vi sedan promenerade ut från skogen och begav oss av hemåt.

Framemot kvällskvisten så gick vi ut på en promenad jag, Wille och matte. Det var skönt ute och det blev en skojig promenad.

Men matte ställde lite krav på mig och Wille när vi fick syn på några hundar en bit bort. Hon ville inte ha dragiga hundar i kopplet, så hon sa fot till oss båda två. Wille han tog sin position på direkten, medna jag fortsatte se mot hundarna ett tag. I alla fall ända tills matte lät alldeles för glad för att inte lyssna, och dessutom hade hon just kastat godis på mitt huvud, när jag såg på henne så sa hon igen "Fot Hector", då placerade jag mig bredvid Wille och matte och vi gick framåt jämte varandra alla tre. Det vankades godis och en massa glada beröm. Jag tror nog matte var jättestolt över oss där vi gick så fint bredvid varandra på lagom slakt koppel och med ögonen på matte. Det kändes så i alla fall för hon var jätteglad och sa att vi var jätteduktiga killar.

Efter en stund hade vi kommit fram till den ena av de andra hundarna, och frågat om vi fick hälsa. Det fick vi. Då sade hon varsågod, då fick vi komma fram och hälsa först på schäfertiken som var jättemysig. Sedan på den stora Grand Danoisen som var lite längre bort på en gräsmatta. Han var jätteskoj.

Där var också en stor pudel, men han skällde på oss något alldleles förskräckligt så den ville inte matte att vi skulle hälsa på. Efter en stunds bus lockade matte på oss med glad röst igen och först ville vi inte följa med, men när matte i låg, men med en känsla av "Bäst att lyssna - ton" då vände vi oss motvilligt bort från Grandisen, som dock ville leka en stund till, och följde med matte och då blev det godis så snart vi kom till henne. Grandisen följde först efter oss och vår matte med godis i fickorna, i alla fall tills hans husse och matte ropade på honom, då gick han till dem istället.

När vi kom hem var jag lite törstig och när vattenburken var tom, då lade jag mig halvvägs i den och puttade på den så det skramlade, tills matte kom och fyllde på vatten i den. Matte tyckte det såg skojigt ut.