Ja det gjorde både vi och matte idag på våra promenader, så det var inte särskilt kul alls. Så fort vi kunde begav vi oss ut i snön bredvid gångvägarna och där var det roligare. Där busade vi lite också, men inte så värst mycket. Wille tyckte det var ett bra underlag att snörulla på, det blev ju lite motstånd.

Själv ville jag nog mest smaka på snön och gräva i den.

När vi var på väg hem efter en av promenderna höll matte på att halka omnklull rejält. Hon blev så arg så hon tog med sig en stor burk ut och hämtade sand i sandlådan här utanför. Sedan sandade hon generöst så att ingen annan skulle halka och kanske göra sig illa ordentligt. Efter det var gjort mejlade hon till hyresvärden och påtalade den livsfarliga halkan !

På en av promenaderna tog matte med oss till en snöklädd äng, och där kunde vi busa en hel del. Det var skojigt. Där hade vi ordentlgit fäste och matte också, så hon busade med oss hon med. Hon kastade snöbollar till oss som vi hämtade, och det gav oss fullt upp att göra. I några av snöbollarna hade matte gömt korvbitar, och dem hittade vi förstås. Det var jätteskojigt ! Matte sa att det var nyttigt för oss att fgå jobba lite och göra av med en del energi som vi samlat på oss. Det stämde nog, för när vi kom hem var vi rätt trötta !

Idag började som de brukar. Husse gav oss frukost och rastade oss första frukostvändan. Sedan brukar vi sova en stund till hos matte, men idag fick inte jag det. Istället tog husse med mig ut och vi gick till busshållplatsen där vi inväntade bussen. Jag tycker inte om de där stora röda monstren som vi har här, speciellt inte när de pyser och låter, så jag tyckte det var en rätt läskig början på dagen. Men husse var ju lugn så jag förlitade mig på honom.

Sedan åkte vi en stund innan vi klev av. Nu var vi bland en massa bilar och började gå. Strax var vi framme vid husses jobb, ja så sa han i alla fall.

Jag var alltså med husse till jobbet idag.

Nu började jag bli riktigt nyfiken på vad som skulle hända. Wille har berättat att det finns en rätt söt men ibland lite småsur hundtjej här, så kanske jag får träffa henne idag då. Vi får väl se !

Idag skiner solen och matte har varit ute på en kortare rastningspromenad med oss. Sedan tog hon ett par koppar kaffe, och så åkte ytterkläderna på igen och våra koppel kom fram igen. Kameran och godis såg jag också att hon stoppade ner i fickorna. Sedan gick vi ut igen. Vi förstod att det var ngt speciellt på gång både Wille och jag, och vi tyckte allt att matte gick alldeles för sakta i kopplet, så vi försökte dra iväg henne så hon fick upp,farten lite. Till sist tröttnade hon rejält på att "snällt" säga till oss, så hon skärpte rösten, stannade och vi gick inte vidare förrän vi hade satt oss ner på rumporna både Wille och jag. När vi gick igen och började dra i kopplet, så upprepades proceduren och efter tre gånger till så lugnade jag ner mig, och strax efter även Wille och så gick vi i mattes takt. Det kändes bättre. Så småningom kom vi fram till en hundhage där vi inte varit på rätt länge. Där släpptes vi lösa och fick fara omkring och busa så mycket vi orkade. Vi hade jätteskojigt. Även matte kom med på ett hörn och kastade pinnarna till oss som vi kom med.

Wille hade helst velat ha sin för sig själv, men då matte inte gillade det, så fick han vackert dela pinne med mig. Om det inte passade Wille då höll hon i honom, medan även jag fick en chans att hämta pinnen och komma med den till matte, bara så hon kunde kasta iväg den igen.

Efter ett bra tag gick vi vidare och kom till en stor äng med staket runtom. Där fick vi släppas lösa igen och nu var det stooora ytor att springa på. Jag hann inte med Wille som är en rackare på att springa fort. Däremot lyckades jag genskjuta honom några gånger.

Vi sprang runt  och hade jätteskojigt. Efter en stund kallade matte in oss, och strax därpå såg vi att dte kom tre andra hundar mot hagen också. Det var 3 basenjis, en tik och två hanar. Vad spännande tyckte vi.

Matte och deras ägare stod och pratade en stund.

Deras matte släppte lös en av sina hanar och tiken och matte släppte lös mig.

Den ena hanen hade börjat gruffat med Wille så därför ville inte matte ta några risker och höll honom kopplad tills vidare.

Strax eftrer att basenjisarna släppts lösa så kommer hanhunden springande mot mig och börjar argt bita mig. Jag slänger mig ju direkt på rygg och hoppas på att han ska sluta, vilket han inte gör, han bara fortsätter men i nästa sekund är matte där tar hanhunden i nackskinnet och lyfter bort honom från mig. Jag sprang därifrån snabbast möjligt. Matte håller i honom tills hans matte kommer och tar hand om sin hund. Hanens matte tyckte det var tråkigt att hennes hane inte var kunde uppföra sig och kopplade honom. Tiken fick springa och leka med mig istället. Men jag var så skraj, gfast hon inget illa ville, så jag satte av så långt bort jag kunde från henne, för jag trodde hon också ville bråka.

Matte ropade då på mig och kopplade mig, och efter en stund så kändes det bra igen. Matte fanns ju där i kopplet i alla fall. Basenjitiken fortsatte att inbjuda till lek och efetr en stund så släppte matte lös mig igen och nu lekte vi och vi hade jätteskojigt. Det kändes mycker bättre.

Så småningom begav vi oss av hemåt, och på vägen stannde vi till vid en annan hage och där fick vi springa lösa igen och busa en massa jag och Wille. Det var jätteskojigt. Matte passade också på att ta lite poseringsbilder på oss.

Ja det var det visst idag. Jag förstod det när matte packade ner mitt fina utställningskoppel i vår "lilla resemapp".

När allt var nerpackat så kom mellanhusse med ut till bilen. Matte skjutsade honom till hans jobb samtidigt som vi åkte till vår utställning.

När vi kommit en bit på väg så saktade matte plötsligt ner farten. Hon hade sett att det var något konstigt där vid en hållplats. Där låg det en hög med kläder, ja det var det första matte tyckte hon såg. Men när vi närmade sig så såg vi att det var en människa bland de där kläderna också, och den låg på marken, på asfalten vid en busshållplats alldeles ihopkrupen.

Matte stannade bilen och tog med sig mig ut, jag trodde vi var framme och började leta efter hundarna jag, sedan fick jag också syn på den stackars människan som låg där på marken. Vi gick närmare och snart var vi framme. Matte böjde sig ner och ruskade lite lätt på den unga pojken som låg där ihopkrupen. Han var runt 17 år tror matte. Pojken rörde sig inte.

Matte kontrollerade så han andades och om han kändes kall eller varm. Han andades, men rörde sig fortfarande inte.

Då ruskade matte lite hårdare på honom och frågade lågt "Hur mår du".

Han öppnade ögonen lite då men stängde dem snart igen, så matte puffade på honom lite mer för att se om han reagerade, sedan lät hon mig gå fram till honom och nosa på honom. Då öppnade han ögonen en kort stund till, sedan stängde han dem igen. Jag tyckte han verkade frysa så jag pussade honom på näsan och då vaknade han till lite mer. Sedan ringde matte ambulansen som kom innan vi fortsatte vår resa mot utställningen. Matte var lite skakis efteråt kan jag ju säga.

Vi hämtade upp Aylen och Neas matte, men utan Aylen och Nea. Sedan så småningom kom vi fram. Där slog en massa intressanta dofter mot nosen och jag kände spänningen stiga i hela kroppen. Jag blev jättepeppad, och tyckte det var jätteskojigt. En massa hundar mötte vi och en massa hundar gick före oss. Vi gick också förbi hagar där det var staket och innanför dem fanns det stora djur med täcken på. Det var visst hästar det, stora hästar. En annan hade ju bara sett modell mindre. De var jättespännnade men jag fick inte hälsa på dem.

När vi fått vår nummerlapp, väntade vi en stund innan det blev vår tur att gå in i ringen. Där var 5 Welsh Corgi Cardigans, men jag var ensam valp.

Medan jag väntade busade jag med några andra hundar och tog med matte på sightseeing i ridhuset där vi var.

Jag flörtade jag med en väldoftande Cardigan tjej på 16 månader. Mmm hon luktade gott och vi lekte en lång stund.

Sedan kom det förbi två leonberger som ville vara med och leka de också. Men de var stora ! Fast de var snälla och fulla av bus.

Det blev Aylens matte som visade mig i ringen, och vi belönades med BIR-valp rosett och HP. 

Kritiken löd :

7 mån maskulin hund. Bra nosparti, stora öron, bra hals, utmärkt förbröst, bra bröstkorg, står ngt fransyskt. Bra ben och tassar. Välmusklat bakställ, rör sig utmärkt från alla håll. Ngt glad svans i rörelse. Bra päls.

Matte blev jätteglad, Aylens matte också.

Sedan blev det en låååång väntan på att komma in i stora ringen. För tyvärr så gjorde de gruppfinalerna på vuxna hundar, barn med hund och en del annat, innan alla valpar kom in för en gemensam BIS final. Under tiden vi väntade så tog vi en promenad som gick till den sk paddocken där hästhussar och hästmattar red sina hästar för att motionera dem. Först skällde jag på dem, men när matte sa till mig att vara tyst och bara titta, då var jag det. Ingen av hästarna tycktes bry sig om en lite hund som jag som skällde, så det var nog lika gott att vara tyst i alla fall. Vi stod där en rätt lång stund matte och jag. Det var skoj att se dem och jag var väldigt fascinerad av att de var så stora, men verkade så snälla.

Jag fick hälsa på en av dem, och det var visserligen lite läskigt i början, men snart blev det en baggis. Hästen blåste varmluft på min nos, det var rätt mysigt. Sen gick vi in igen till alla hundarna där inne i ridhuset.

När det dröjde ännu längre innan vi skulle in i stora ringen, så funderade matte på om vi skulle åka hem, men sedan ändrade hon sig, och glad var jag för det.

Nu hade jag tid att leka med flera stycken hundar. Det var ju därför jag ville stanna kvar. Bland annat träffade jag en söt cavvisflicka som jag hälsade på, men vi lekte inte för hon var lite blyg.

Jag hittade också en väldigt lekfull kompis där, en västgötaspetsflicka. Gissa om vi lekte. Vi var jämngamla och hade jätteskojigt. Som vi busade. Våra mattar undrade mer än en gång om vi aldrig blev trötta. Men vadå vi var ju valpar, vi orkar busa massor.

Jag hittade också en lapphundkille,som ville leka, men det ville inte hans matte, så vi struntade i det. Sedan busade jag med en Aussi (Australian Shepherd) men hon var lite blyg, men vi hälsade och lekte en kort stund. Matte fotade henne sedan när hon vilade sig.

Bredvid oss huserade en Eurasierhane jag aldrig träffat förut. Först var han lite försiktig och sökte inte direkt kontakt, men efter en stunds uppmjukande lekinviter från mig så busade vi också. Snart kom även hans lillasyster (fast kullsyskon) med hon också.

Medan vi höll på att busa så där, jag och två Eurasier så kom en lite nyfiken isländsk fårhundsflicka fram och ville vara med.

Klart hon fick det, och som om inte det räckte så kom strax därpå även min första lekkompis, västgötaspetsflickan och så en Norsk Buhundsflicka, som också ville leka med oss. Så en stund var vi 5 valpar som busade och hade jätteskoj, och det var fler än en hund som ville vara med.

Sedan träffade jag på Grand Danoisar, andra Eurasiers, ett par Norska Buhundar busade jag också med, och så en Eurasiervalp som ville busa han också.

Så småningom var det min tur att gå in i stora ringen och jag gjorde mitt bästa för att visa upp mig, men jag var så trött så trött, så jag ville helst sitta och vila en stund.

Vi blev inte en av de 5 som fick BIS placering, men vad gjorde det ? Vi hade varit med, vi hade haft jätteskoj och nu var jag trött och ville vila en stund.

I bilen på vägen hem somnade jag nästan på en gång, ja dvs när jag ätit upp godiset och hundkexbenet som matte lagt i bilen på min sovplats.

Nu har matte och jag precis kommit hem från utställningen vi varit på.

Vi är båda jättetrötta, men innan vi ska vila oss, så står det "skräpmats - middag" på schemat.

Jodå matte handlade mat till mig, sig själv, husse, lillhusse och Wille på vägen hem, ni vet sådan där snabbmat som man hämtar på speciella matställen, utmed vägen. Wille och jag delade på en hamburgare och gissa om det smakade bra.

Jag var jättehungrig, även fast jag smakat både toast, smörgås och mazarin idag, men det var ju flera timmar sedan. Sedan fick vi en bit av mattes kyckling och strips. Det var jättegott och både jag och Wille hade gärna ätit ännu mer. Men matte tyckte dte räckte. Vi skulle ju äta vår vanliga kvällsmat sedan också.

Nä faktiskt jättejobbigt !

Imorse tog husse med oss ut på morgonpromenad. Då givck vi förbi Lorden och han for upp skällande mot staketet. Lite överraskad blev jag, men sen ville jag fram och hälsa. Men tror du jag fick det då, nädå inte alls, jag skulle gå förbi honom !

Senare efter lunch då var det matte som tog med oss på promenad. Jag trodde det skulle bli en "vanlig" promenad, men det blev det definitivt inte alls. Vi tog en väg vi gick häromdagen, där bussen pös och jag blev lite skraj.

Nästan på en gång under vår promenad, mötte vi en hund som jag ville hälsa på. men det fick jag inte. Matte hon gick förbi den och fick nästan släpa oss förbi hunden vi mötte för både jag och Wille skulle absolut hälsa på den. Till sist tröttnade hon nog på vår motsträvighet för då sa hon skarpt till oss "Fot", jag förstod att hon menade det och försökte verkligen gå bredvid henne, men kunde inte låta bli att titta efter hunden.

En gång till sa matte "Fot" samtidigt som matte vände och bytte riktning och därmed hann jag inte med, och inte Wille heller, så det blev ett ryck i kopplet varpå vi direkt förstod att matte inte gillade det här beteendet hos någon av oss. Vi följde med henne och lite senare under vägen kom en katt springandes framför nosen nästan på oss. Jag ville efter den, men matte bytte riktning igen och jag fick följa med.

Snart kom vi fram till den vägen vi skulle gå över och jag hade redan börjat dra mig tillbaka i kopplet och saktat ner stegen, för det var här bussen hade pyst så väldigt förra gången och jag ville inte gå dit igen.

Wille han bara gick på han. Matte stannade till och busade en stund med mig på behörigt avstånd från vägen, och jag kunde inte låta bli att smittas av hennes "businviter". Wille försökte också busa, men matte busade mest med mig, och utan att jag märkte det så hade vi efter en stunds bus kommit närmare och närmare vägen där vi skulle gå över. Sedan stannade matte en bit från vägen och jag, som kände mig rätt uppiggad vid det här laget satte mig ner en stund bredvid henne. Där stannade vi länge och det blev grön gubbe flera gånger, men inte gick vi inte. Nänä vi stod där vi stod, en bit från promenadvägen bredvid den stora vägen. Vi såg hundar, människor och cyklar gå och åka förbi. Men vi fick inte hälsa på någon av dem. Försökte vi så sa matte bara "Nej". Matte fick säga till Wille några gånger innan han lyssnade. Han ville ju gå vidare han, jag hade inget emot att stanna kvar här en stund till jag. När så äntligen Wille satte sig ner och liksom "gav upp" sitt enträgna försök till att få matte att röra på sig, då stod vi kvar en stund till sedan fick vi godis av matte och hon talade om hur duktiga vi var.

Så gick vi då över vägen, och jag var inte särskilt bekymrad över det jag bara följde med. När vi gått en bit på andra sidan vägen kom vi till en hundhage och där fick vi springa och busa så mycket vi orkade jag och Wille.

Det var jätteskoj ! Vi jagade varandra och busade som bara den. Till sist var vi rätt trötta båda två. Vi tog en vilopaus och lade oss i gräset och svalkade av oss lite.

Men sedan kom nästa omgång av busfnatt över oss, så vi tog en sväng till av bus. Men rätt snart tog orken slut och både jag och Wille lade oss ner i varsin grop som vi grävt.

Ja de var  redan påbörjade av andra hundar tidigare, vi bara grävde bort deras doft och klädde den i vår doft istället. Matte passade på att filma oss lite också.

http://www.youtube.com/watch?v=IPDpX6vlIxo

Efter att vi vilat en bra stund så undrade matte om vi ville gå hem. Vi kom genast. Efter en kort promenad stannade vi till och fick dricka vatten på en mack vi passerade. Det var gott. Sedan fortsatte vi hemåt.

Visserligen piggnade Wille till lite efter vattnet, men han fick inte busa i kopplet för matte, utan skulle gå bredvid henne ordentligt. Efter en stunds promenad såg vi två hundar och lite senare en katt. Den ena hunden ville jag hälsa på, men se det fick jag inte för matte sa till mig och eftersom jag redan var så trött så orkade jag inte annat än återgå till att promenera vid sidan av henne och Wille, och då i slakt koppel. Matte tyckte vi var jätteduktiga. Vi fick både godis och en massa beröm.

Så småningom var vi hemma igen och gissa om det kändes skönt.

Sådant här är jag inte van vid så det blev en väldigt jobbig promenad det här.

Men vi drack vatten och sedan lade vi oss att sova en stund, båda två.

Jo det kan man nog säga om idag ! Matte, jag och Wille tog oss en rätt skön promenad idag, men matte envisades med att vi skulle gå förbi några stora fula plakat som stod mitt i vår promenad väg. Jag gillade det inte alls jag och försökte på alla sätt att få henne på andra tankar. Jag skällde ut samtliga plakat för de var så hemska allihopa. Men inte brydde hon sig om det inte, nehej då. Hon bara stod där och lät mig hållas med skällandet. Plötsligt gick hon fram till ett av dem och studerade det närmare. Hon gick sedan runt det och var jätteintresserad av baksidan av det. Efter en stund blev en ju lite nyfiken då. Vad kunde finnas där bakom som var så himla intressant ?

Sedan tappade hon något nedanför plakatet när hon reste på sig, och böjde sig ner igen för att ta upp det, men jag var snabbare för hon hade tappat min korvbit där så då måste jag ju ta den. Wille hann få en han med.

Plötsligt gick vi då förbi de där plakaten och kom upp på en jättemysig stig bakom. Det var ju skojigt ju !

Vi fortsatte vår promenad och jag hade koll på matte ifall hon nu råkade tappa ngt mer ätbart !

Nu har vi varit hemma en stund och vi har busat matte, jag och Wille. Vi hade dragkamp och däremellan lite gos och kel. Först så hade matte dragkamp med Wille. Men när jag ville vara med jag med, då blev Wille skitsur på mig och fräste till åt mig så jag blev helpaff. Då tog matte två leksaker och hade faktiskt dragkamp med oss båda samtidigt. Jösses vad stark hon var, jag menar vi väger ju en del i alla fall. Men skojigt det var det !

Matte har varit lite hängig ett tag, men jag tror hon har piggnat till lite nu så vi kan blogga ikapp lite.

Jodå bus blev det, för först busade vi en massa inomhus idag jag och Wille. Sedan tyckte nog matte att vi blev för vilda och tog med oss ut på en långpromenad. Vi kom till en hundhage där jag aldrig varit förut. Mne för att komma dit måste vi gå över en stor väg med massa trafik. Medan vi stod och väntade på att få komma över, så kom dte en stor jättelik buss som pös precis framför oss och jag lovar jag blev skitskraj ! Jag försökte springa iväg så långt det bara gick, men kopplet tillät inte det. Svansen åkte ner en bra bit, för det var läskigt vad den där bussen lät.

Då plötsligt började Wille och matte busa, och jag glömde bort det där läskiga saken och började brottas lite med Wille. Det fortsatte vi med en stund till tills vi fick gå över vägen.

Innan vi gick över vägen kom det en till buss, den pös lite den med, men just då var jag så upptagen av att leka, så jag brydde mig inte särskilt mycket. Väl över på andra sidan och i hundhagen så var dte jätteskönt att få busa och springa så mycket jag bara orkade. Det blev några varv. Matte hittade en pinne också som hon lekte med oss med och det var kul må ni tro.

När vi skulle fortsdätta hemåt så mötte vi mellanhusse som just kom från jobbet. Jag bara flög upp i hans knä och ville pussa och busa med honom. Det var skojigt att han kom så precis ju.

Väl hemma var vi allt lite törstiga både vi jyckar och matte.

Senare till middag så fick vi äta stekt fläsk med bruna bönor till vårt torrfoder. Det var jättegott och jag ville ha mer ! Men tyvärr, det fick jag inte.

Efter maten fick vi varsitt nytt tuggben, och även om jag var mätt så var det väldigt gott att få ett nytt tuggben att tugga på.

I morse sov vi länge. Inte förrän vid 10 tiden började vi röra på oss då dte var dags att äta frukost kände jag. Matte vaknade också och tog med mig och Hector ut en sväng. Medan vi gick mot vår vanliga runda så kommer det ett litet litet barn springande mot mig och skriker gör hon också. Jag hajade till och stannade upp och kollade in henne. Matte var redan uppmärksam på vad barnet kunde göra härnäst och stod redan framför oss. Men barnets mamma bromsade upp sin dotters framfart och höll henne i handen. De gick åt ett annat håll och jag slappnade av lite mer och började busa med Wille. Vi fortsatte vår promenad och det var kallt ute även idag. Det var kanske runt en 10 grader trodde matte. Vi tog en lugn promenad och nosade lite här och lite där. Det var skönt. På en gräsplätt fick Wille och jag busa lite utan koppel. Det var skojigt. På vägen hem mötte vi Gizmo, grannens katt och ahn var lite fräsig idag så jag skällde på honom lite. Men så småningom gjorde han oss sällskap, fast framför oss, och svängde sedan av mot sin port.

Väl inomhus igen så fick vi frukost och det smakade gott det.

Nähä ni vänner, nu ska jag busa med Wille en sväng ! Vi hörs !