I natt någon gång kom husse hem från sin resa. Vi hörde honom och blev jätteglada över att träffa honom igen. Han var minst lika glad att se oss.

Så i morse ville vi att husse skulle ta med oss ut på morgonpromenad så vi tittade upp över sängkanten och frågade lite snällt om han inte kunde ta med oss ut. Han sov och märkte inget. Då gick vi till matte och bad om hjälp så hon hjälpte oss att väcka husse så han kunde följa med oss ut en sväng.

Sedan åt vi frukost och därefter tog vi det lugnt. Lite senare under dagen skjutsade husse mellanhusse till en kompis och då fick vi följa med och åka i bilen. Det var skojigt. Väl hemma igen blev det lite bus och annat skoj.

Igår hade vi värsta stormvindarna här. Matte är ensam hemma med oss hela dagen. När lillhusse och mellanhusse hem och då gosade vi och busade vi en stund med dem. Det har ju blivit promenader under dagen, men de är inte särskilt långa eftersom det blåser så. Första promenaden för dagen då satte både Wille och jag upp nosarna mot vinden och gissa om dte var skoj ! Men samtidigt lade jag öronen så platt mot nacken som det bara gick, och då skrattade matte åt oss för hon tyckte det såg ut som om vi tappat bort våra öron.

Husse är bortrest så lite senare på kvällen när lillhusse och mellanhusse sov, då gjorde matte några skorpor och en kopp varm choklad till sig och värmde lite mjölk och gjorde varsin skorpa med smör på till oss.

Sedan satte vi oss framför TVn och bara myste tillsammans.

Ja det var det visst idag. Jag förstod det när matte packade ner mitt fina utställningskoppel i vår "lilla resemapp".

När allt var nerpackat så kom mellanhusse med ut till bilen. Matte skjutsade honom till hans jobb samtidigt som vi åkte till vår utställning.

När vi kommit en bit på väg så saktade matte plötsligt ner farten. Hon hade sett att det var något konstigt där vid en hållplats. Där låg det en hög med kläder, ja det var det första matte tyckte hon såg. Men när vi närmade sig så såg vi att det var en människa bland de där kläderna också, och den låg på marken, på asfalten vid en busshållplats alldeles ihopkrupen.

Matte stannade bilen och tog med sig mig ut, jag trodde vi var framme och började leta efter hundarna jag, sedan fick jag också syn på den stackars människan som låg där på marken. Vi gick närmare och snart var vi framme. Matte böjde sig ner och ruskade lite lätt på den unga pojken som låg där ihopkrupen. Han var runt 17 år tror matte. Pojken rörde sig inte.

Matte kontrollerade så han andades och om han kändes kall eller varm. Han andades, men rörde sig fortfarande inte.

Då ruskade matte lite hårdare på honom och frågade lågt "Hur mår du".

Han öppnade ögonen lite då men stängde dem snart igen, så matte puffade på honom lite mer för att se om han reagerade, sedan lät hon mig gå fram till honom och nosa på honom. Då öppnade han ögonen en kort stund till, sedan stängde han dem igen. Jag tyckte han verkade frysa så jag pussade honom på näsan och då vaknade han till lite mer. Sedan ringde matte ambulansen som kom innan vi fortsatte vår resa mot utställningen. Matte var lite skakis efteråt kan jag ju säga.

Vi hämtade upp Aylen och Neas matte, men utan Aylen och Nea. Sedan så småningom kom vi fram. Där slog en massa intressanta dofter mot nosen och jag kände spänningen stiga i hela kroppen. Jag blev jättepeppad, och tyckte det var jätteskojigt. En massa hundar mötte vi och en massa hundar gick före oss. Vi gick också förbi hagar där det var staket och innanför dem fanns det stora djur med täcken på. Det var visst hästar det, stora hästar. En annan hade ju bara sett modell mindre. De var jättespännnade men jag fick inte hälsa på dem.

När vi fått vår nummerlapp, väntade vi en stund innan det blev vår tur att gå in i ringen. Där var 5 Welsh Corgi Cardigans, men jag var ensam valp.

Medan jag väntade busade jag med några andra hundar och tog med matte på sightseeing i ridhuset där vi var.

Jag flörtade jag med en väldoftande Cardigan tjej på 16 månader. Mmm hon luktade gott och vi lekte en lång stund.

Sedan kom det förbi två leonberger som ville vara med och leka de också. Men de var stora ! Fast de var snälla och fulla av bus.

Det blev Aylens matte som visade mig i ringen, och vi belönades med BIR-valp rosett och HP. 

Kritiken löd :

7 mån maskulin hund. Bra nosparti, stora öron, bra hals, utmärkt förbröst, bra bröstkorg, står ngt fransyskt. Bra ben och tassar. Välmusklat bakställ, rör sig utmärkt från alla håll. Ngt glad svans i rörelse. Bra päls.

Matte blev jätteglad, Aylens matte också.

Sedan blev det en låååång väntan på att komma in i stora ringen. För tyvärr så gjorde de gruppfinalerna på vuxna hundar, barn med hund och en del annat, innan alla valpar kom in för en gemensam BIS final. Under tiden vi väntade så tog vi en promenad som gick till den sk paddocken där hästhussar och hästmattar red sina hästar för att motionera dem. Först skällde jag på dem, men när matte sa till mig att vara tyst och bara titta, då var jag det. Ingen av hästarna tycktes bry sig om en lite hund som jag som skällde, så det var nog lika gott att vara tyst i alla fall. Vi stod där en rätt lång stund matte och jag. Det var skoj att se dem och jag var väldigt fascinerad av att de var så stora, men verkade så snälla.

Jag fick hälsa på en av dem, och det var visserligen lite läskigt i början, men snart blev det en baggis. Hästen blåste varmluft på min nos, det var rätt mysigt. Sen gick vi in igen till alla hundarna där inne i ridhuset.

När det dröjde ännu längre innan vi skulle in i stora ringen, så funderade matte på om vi skulle åka hem, men sedan ändrade hon sig, och glad var jag för det.

Nu hade jag tid att leka med flera stycken hundar. Det var ju därför jag ville stanna kvar. Bland annat träffade jag en söt cavvisflicka som jag hälsade på, men vi lekte inte för hon var lite blyg.

Jag hittade också en väldigt lekfull kompis där, en västgötaspetsflicka. Gissa om vi lekte. Vi var jämngamla och hade jätteskojigt. Som vi busade. Våra mattar undrade mer än en gång om vi aldrig blev trötta. Men vadå vi var ju valpar, vi orkar busa massor.

Jag hittade också en lapphundkille,som ville leka, men det ville inte hans matte, så vi struntade i det. Sedan busade jag med en Aussi (Australian Shepherd) men hon var lite blyg, men vi hälsade och lekte en kort stund. Matte fotade henne sedan när hon vilade sig.

Bredvid oss huserade en Eurasierhane jag aldrig träffat förut. Först var han lite försiktig och sökte inte direkt kontakt, men efter en stunds uppmjukande lekinviter från mig så busade vi också. Snart kom även hans lillasyster (fast kullsyskon) med hon också.

Medan vi höll på att busa så där, jag och två Eurasier så kom en lite nyfiken isländsk fårhundsflicka fram och ville vara med.

Klart hon fick det, och som om inte det räckte så kom strax därpå även min första lekkompis, västgötaspetsflickan och så en Norsk Buhundsflicka, som också ville leka med oss. Så en stund var vi 5 valpar som busade och hade jätteskoj, och det var fler än en hund som ville vara med.

Sedan träffade jag på Grand Danoisar, andra Eurasiers, ett par Norska Buhundar busade jag också med, och så en Eurasiervalp som ville busa han också.

Så småningom var det min tur att gå in i stora ringen och jag gjorde mitt bästa för att visa upp mig, men jag var så trött så trött, så jag ville helst sitta och vila en stund.

Vi blev inte en av de 5 som fick BIS placering, men vad gjorde det ? Vi hade varit med, vi hade haft jätteskoj och nu var jag trött och ville vila en stund.

I bilen på vägen hem somnade jag nästan på en gång, ja dvs när jag ätit upp godiset och hundkexbenet som matte lagt i bilen på min sovplats.

Nu har matte och jag precis kommit hem från utställningen vi varit på.

Vi är båda jättetrötta, men innan vi ska vila oss, så står det "skräpmats - middag" på schemat.

Jodå matte handlade mat till mig, sig själv, husse, lillhusse och Wille på vägen hem, ni vet sådan där snabbmat som man hämtar på speciella matställen, utmed vägen. Wille och jag delade på en hamburgare och gissa om det smakade bra.

Jag var jättehungrig, även fast jag smakat både toast, smörgås och mazarin idag, men det var ju flera timmar sedan. Sedan fick vi en bit av mattes kyckling och strips. Det var jättegott och både jag och Wille hade gärna ätit ännu mer. Men matte tyckte dte räckte. Vi skulle ju äta vår vanliga kvällsmat sedan också.

Jajamensan. Jag, Wille och husse hämtade matte ikväll. Hon var jätteglad att vi var med, men hon var lite trött. Det är klart har man haft flera veckors semester och sedan jobbar flera dagar i ett sträck, då blir man nog trött. Jag var ju trött jag med, för det hade varit en hektiskt dag idag även för mig.

När vi kom hem tog matte med mig och Wille på en kvällspromenad. Det var skönt ute och hade nyss regnat. Plötsligt tvärstanande Wille framför mig, och strax efter pep han till. Nu blev ju jag nyfiken, vad hade han hittat där ?

Jag gick fram och nosade på dte där i gräset jag med, och pep till för i nosen fick jag ett vasst stick. Det gjorde ont. Nu började matte fundera på vad vi råkat på, men gissa kunde hon ju. Så här dags vara dte bara ett djur som är ute, och dte är mattes absuluta favoritdjur, ja näst efter oss förstås. Vi hade råkat på en igelkotte på kvällspromenad. Men den blev jätterädd säkert när två stora nosar kommer fram och ska nosa på den, så den hade burrat ihop sig och såg ut som en taggig boll. Mattes kamera kom fram fort som....och så blev det några bilder. Riktigt bra för att vara tagna när det är kolmörkt ute och på en plats där det inte finns gatlyktor. Jag förstår dock inte varför matte gillar dem, de sticks ju.

...innan vi överhuvudtaget hann få hjälp av matte att skriva in några rader. Men kul hade vi och åt tårta det gjorde vi i flera om gångar.

Roligast var det nog att busa med Carrie som kom med sin matte. Men först fick Wille och hon busa, så då fick jag stanna utanför grinden och se på en stund tills de busar av sig det värsta. Jag är inte säker på varför, men jag tror det kan bero på att Carrie är rätt hårdhänt tycker matte i början av busandet. Sedan lugnar hon ner sig när det värsta busfnattet lagt sig.

Jag har varit öm i ryggen och matte tycker det är bästa att jag tar det lugnt då, och eftersom Carrie gärna vill lägga sig på mig, för jag hinner alltid undan hennes busattacker annars, så är matte lite försiktig. Inte gör det mig så värst mycket, bara jag får busa, för det är viktigast....

Nog busade vi allt. Vi for runt i alla tillåtna rum bland mattor och möbler och hade jätteskojigt. Men ibland måsta en ju stanna upp och dricka lite vatten. Men så småningom blev vi trötta och vilade en stund. När vi hämtat andan lite, jadå satte vi igång igen.

Men sedan när alla gästerna åkt hem, då var vi helt slut jag och ville. Själv somnade jag som en stock och Wille sov nog bra hårt han med, för han snarkade !

Ja idag är det mattes dag, hon har ju födelsedag idag. Wille och jag började med att gratta henne imorse med en massa nospussar och gos. Sen tog hon med oss på en promenad.

Ett tag efter den var det dags att provsmaka tårtorna. Vi började med en grön en med päronsmak. Det var inte alls dumt, den var jättegod tyckte vi också.

Ja det verkar det vara idag, även om både husse och matte har att göra, husse grejar med bilen, utom just nu för nu tar han en eftermiddagsfika, och matte har diskat och börjat städa lillhusses rum !

Wille försökte hjälpa till genom att pussa matte lite då och då så hon skull ta en liten paus och gosa med honom en stund. Det funkade varje gång. Undrar hur han bär sig åt. Jag testade och gick och pussade matte lite jag med, och det funkade ! Matte satte sig en stund på golvet och gosade med oss båda två.

Så Mysigt mmmm. Klia magen och gosa mera.

Så nu har jag också lärt mig något nytt !

Nu är jag hemma igen, och det känns så skönt. Det är jättejobbigt att sova borta. Visst var det skojigt att busa med Nea och Aylen, men jag får ju aldrig göra som jag vill där för dem. De ska bara fostra mig hela tiden.

Med Wille är det lite annorlunda. Där får jag bestämma ibland, men för det mesta så bestämmer Wille.

Idag t ex då gav matte oss våra tuggben. Det ena har då Wille tuggat jättemycket på, så det vill ju jag helst ha. Det andra däremot har han inte tuggat lika mycket på, så det får han gärna behålla ett tag till.

Jag försökte ta dte vältuggade benet från Wille, men det gick inte för han morrade åt mig. Men efter en stund så tröttnade han på just det benet, och då passade jag på att ta det istället.

Men det var ändå inte lika gott som jag trodde.

Nu har matte löagt ner ett nytt tuggben till oss. Det tog Wille direkt, så då fick jag det vältuggade ändå för mig själv. Men när han gick för att dricka vatten då passade jag på att ta det nya benet från honom, han försökte ta det tillbaka när han druckit klart, men det gick inte jag med på. När jag morrade till honom, då var matte där direkt och "puttade till" mig och tog benet själv. Sedan fick jag återgå till det vältuggade benet och Wille föredrog att vara utan.