Men vi tog en pro,menadrunda i alal fall. Wille är ju inte överförtjust i regn, men han accepterar det. Jag däremot tycker inte det bekymrar mig alls. Jag gillar att kolla vattenkvalitén i samtliga vattenpölar som blir då. Idag blev det några stycken, men matte tycker inte om att jag smakar på vattnet utmed den asfalterade delen av våra promenadrundor. Där kan det finnas allt möjligt olämpligt anser hon. Sant kanske, eller inte.

Däremot var matte urjobbig idag, för hon tillät inte mig att gå och dra i kopplet. Hon vill att jag ska gå bredvid henne, och i slakt koppel. Men vadå hon går ju så sakta och jag ville ju kolla in ALLT vi går förbi före alla andra. Men det var rätt obekvämt att han en matte som stannade varenda gång jag drog lite i kopplet, då kom jag ju aldrig någonstans. Så efter ett antal försöka att få henne på bättre tankar och hitta en roligare sysselsättning, så gick jag bredvid henne, och bredvid Wille, som numera är jätteduktig på sådant säger matte.

Då var matte genast mycket trevligare och bjöd på godis. Det var jättejobbigt att behöva gå så sakta, men matte blev ju nöjd, och jag fick ju godis.

Jodå Wille han fick godis hela tiden han, ja nästan i alla fall.

När vi kom hem tog jag hand om mitt tuggben, och Willes med. Men det gick inte för sig sa matte, att jag sprang omkring och hade två tuggben i munnen samtidigt. Nänä, varsitt skulle vi ha. Så då blev det en hel massa mer träning där, till slut tröttnade jag rätt ordentlgit på mattes träningsaktiviteter, så då jag tog mitt ben, lät Willes vara, och så lade jag mig bakom soffan med mitt tuggben. Då tyckte matte att jag var duktig. Jag förstod inget alls. För om nu inte Wille ville ha sitt ben, varför ska det ligga till ingen nytta ? Då kan väl jag ta hand om det med. Om det sedan råkar ta slut innan Wille vill ha det igen, tja, då är det inget att göra åt den saken, tycker jag.