Ja att matte var på "träningshumör" idag, det märktes. Det började redan till lunchpromenaden. Hon tog ner våra koppel och skulle koppla oss båda, men Wille bara sprang omkring och gnällde för han var så fruktansvärt överivrig att komma ut så till och med jag tröttnade på honom. Själv satte jag mig ner, var tyst och väntade lugnt tills matte kopplat mig. Eftersom Wille inte kunde sitta stilla, tyst och vänta, så blev han kvar inomhus medan matte och jag gick ut. Jag väntade tills matte gått först ut genom dörren, sedan gick jag ut.

Jag gick bakom henne i trappan och höll mig bredvid henne, tills vi kom ut. Då ville jag busa och började dra i kopplet av iver.

Matte stannade tills jag tittade på henne, och när jag gjorde det fick jag beröm, godis och så gick vi vidare. Så fort jag drog i kopplet, vilket hände två gånger till, så upprepades proceduren, matte stannade, jag tittade på henne, fick godis och så gick vi vidare. Tredje gången tittade jag så fort matte stannade, fick godis och så gick vi vidare. Nästa gång behövde matte inte ens stanna innan jag stannade upp och tittade på henne, så då var hon nöjd.

Då fick jag springa och busa i snön. Det var jätteskoj. Men så fort matte stannade upp, stannade jag till och tittade på henne och fick godis. Så höll vi på hela promenanden. Så fort matte var nöjd då fick jag frihet och busade i snön. Det var skojigt, men att vara så uppmärksam gjorde mig väldigt trött. Så det var rätt skönt att komma in och få vila huvudet lite.

Idag började som de brukar. Husse gav oss frukost och rastade oss första frukostvändan. Sedan brukar vi sova en stund till hos matte, men idag fick inte jag det. Istället tog husse med mig ut och vi gick till busshållplatsen där vi inväntade bussen. Jag tycker inte om de där stora röda monstren som vi har här, speciellt inte när de pyser och låter, så jag tyckte det var en rätt läskig början på dagen. Men husse var ju lugn så jag förlitade mig på honom.

Sedan åkte vi en stund innan vi klev av. Nu var vi bland en massa bilar och började gå. Strax var vi framme vid husses jobb, ja så sa han i alla fall.

Jag var alltså med husse till jobbet idag.

Nu började jag bli riktigt nyfiken på vad som skulle hända. Wille har berättat att det finns en rätt söt men ibland lite småsur hundtjej här, så kanske jag får träffa henne idag då. Vi får väl se !

Nu har vi precis kommit in från en längre promenad. Matte tog oss med till skogen och där lät hon oss springa lösa.

Gissa om vi busade jag och Hector. Vi for omkring och när vi inte lekte då nosade vi omkring för att se vem som varit där före oss.

Vi hade jätteskoj.

Efter allt bus och en spännande promenad så blev jag rätt trött. 

Men vi tog en pro,menadrunda i alal fall. Wille är ju inte överförtjust i regn, men han accepterar det. Jag däremot tycker inte det bekymrar mig alls. Jag gillar att kolla vattenkvalitén i samtliga vattenpölar som blir då. Idag blev det några stycken, men matte tycker inte om att jag smakar på vattnet utmed den asfalterade delen av våra promenadrundor. Där kan det finnas allt möjligt olämpligt anser hon. Sant kanske, eller inte.

Däremot var matte urjobbig idag, för hon tillät inte mig att gå och dra i kopplet. Hon vill att jag ska gå bredvid henne, och i slakt koppel. Men vadå hon går ju så sakta och jag ville ju kolla in ALLT vi går förbi före alla andra. Men det var rätt obekvämt att han en matte som stannade varenda gång jag drog lite i kopplet, då kom jag ju aldrig någonstans. Så efter ett antal försöka att få henne på bättre tankar och hitta en roligare sysselsättning, så gick jag bredvid henne, och bredvid Wille, som numera är jätteduktig på sådant säger matte.

Då var matte genast mycket trevligare och bjöd på godis. Det var jättejobbigt att behöva gå så sakta, men matte blev ju nöjd, och jag fick ju godis.

Jodå Wille han fick godis hela tiden han, ja nästan i alla fall.

När vi kom hem tog jag hand om mitt tuggben, och Willes med. Men det gick inte för sig sa matte, att jag sprang omkring och hade två tuggben i munnen samtidigt. Nänä, varsitt skulle vi ha. Så då blev det en hel massa mer träning där, till slut tröttnade jag rätt ordentlgit på mattes träningsaktiviteter, så då jag tog mitt ben, lät Willes vara, och så lade jag mig bakom soffan med mitt tuggben. Då tyckte matte att jag var duktig. Jag förstod inget alls. För om nu inte Wille ville ha sitt ben, varför ska det ligga till ingen nytta ? Då kan väl jag ta hand om det med. Om det sedan råkar ta slut innan Wille vill ha det igen, tja, då är det inget att göra åt den saken, tycker jag.

När matte sovit några timmar, så gick hon upp, åt lite mat, och sedan tog hon ner våra koppel, och det vankades promenad förstod vi. Satte genast ner rumpan, för se sitta det måste jag innan jag fick koppel på mig och fick komma ut. Satte jag mig inte, då hängde matte upp kopplet igen och gjorde något annat i stället. Så nu ner med rumpan och på med kopplet och sedan UT ! Det spelar ingen roll hur bråttom jag har ut ! Ner med rumpan och sedan koppel på. Det är både matte, husse och mellanhusse jättenoga med.

Så skönt det var ute. Solen lyste och det var behaglig temperatur. Matte var på riktigt promenadhumör så vi gick en härlig lång runda i solen. Wille och jag busade och vi fick strosa runt lite som vi ville, för matte hon gick mest och njöt av solen. Kameran hade hon med sig, så det blev några bilder också.

Matte passade också på att träna mig lite i att gå "Fot", gå "Bakom" och följa henne i oväntade svängar. Helt ok för det var inte svårt att ha koll på vart matte gick nu. Det var bara skojigt.

Väl hemma igen så tog matte en kopp kaffe, gosade med oss en stund och sedan satte hon sig - vid datorn.

Efter en stund gick hon och hämtade varsitt tuggben till mig och Wille. Jag började tugga på mitt genast, men Wille han ville mest ligga vid mattes fötter eller gosa med matte han.

Idag tog matte ut oss som vanligt runt lunchtid ungefär. Sedan tog hon ett par koppar kafffe och satt vid datorn en stund, innan hon på nytt kopplade oss. Denna gång så åkte vi bil till ett naturreservat där vi brukar promenera fina dagar. Det blev både promenad och en massa bus. Vi mötte flera hundar på vägen, men ingen av dem fick hälsa för sina hussar och mattar. Vid ett tillfälle stannade matte till vid en äng och där fick vi busa en stund. Jag tror hon funderade på om hon skulle släppa oss lösa eller i koppel, men det blev i koppel. Men det går det med. Kul hade vi och busa det gjorde vi en hel massa.

En dam kom förbi och hon stannade när vi kom fram till henne, jodå hon hade först frågat matte om hon fick hälsa, och sedan tilltalade hon oss och sa att vi var jättefina och såg ut att ha jätteskoj. Sedan klappade hon oss både länge och mycket samtidigt som hon och matte pratade en massa.

Efter en stund gick hon vidare och det gjorde matte och vi också. Mot bilen dennna gång. Så bar det av hemåt, trodde jag i alla fall. Men matte stannade efter en kort stunds bilresa och tog med oss ut igen. Sedan gick hon rakt in i en skog och där släppte hon oss lösa när vi kommit en bit in i skogen, så vi kunde springa omkring och busa lite. Det var skönt och jätteskojigt.

Efter en stund kallade hon in oss, för vi började närma oss en vitmosseklädd berghäll, och vitmossan den är så gammal så matte ville inte att vi skulle busa sönder den. Klart vi kom. Matte hade ju dessutom godis till oss, så det fanns ingen tvekan om att vi inte skulle komma. Matte placerade oss försiktigt på vitmossan och fotade en hel massa.

Långt borta hörde vi hundskall, så det var nog fler ute i skogen. Sedan fortsatte vi vår promenad, men då i koppel.

Idag när matte hämtade lillhusse efter skolan, då kom hon också hem med Aylöen och hennes matte. fast gissa om jag blev snopen när matte kom in, tog på mig och Wille kopplet och gick ut igen....Där utanför står då Aylen, och jag FICK INTE hälsa på henne fast jag så gärna ville. Istället började matte gå åt motsatt håll med mig och Wille, mot en av hundhagarna. Först där fick vi hälsa på varandra jag, Wille och Aylen.

Nu blev det busa av må ni tro. Som vi sprang. Vid ett tillfälle såg sig inte Aylen för när jag jagade henne och sprang rakt in i staketet. Hoppsan tänkte jag, men Aylen ruskade lite på sig och så busade vi vidare, men nu visste hon vad den delen av staketet gick.

Efter en stund gick vi hemåt och väl hemma drack jag massa vatten och så serverades vi kvällsmat. Strax därpå kom husse hem ochn hämtad eWille, och så åkte han igen !? Men Aylen och jag vi busade och hade jätteskojigt.

Nackdelen är att jag inte fick ha mitt tuggben framme när Aylen var här, för matte sa att då tog nog Aylen det med sig hem. Så det var ju tur att matte gömde undan dem. Men nu har jag ju det kvar och det räcker tills imorogn ju.

Så småniongom blev både jag och Aylen trötta så vi lade oss att vila en stund. Sedan blev det full fart igen, ända tills Wille och husse kom hem. De hade varit på kurs. Wille var rätt trött, så han orkade inte busa så mycket med oss. Istället gick han och lade sig nedanför soffan där matte satt.

När Aylen med matte åkt hem, matte skjutsade dem, då blev dte väldigt lugnt, och jag blev jättetrött. Så nu ska jag nog sova en stund.

Natti Natti.

Jodå, visst tog matte med oss på en långpromenad idag !

Det är fortfarande grått väder ute, men ibland spelar ju inte det någon roll, bara man har skojigt, och det hade vi idag det vill jag lova.

Först trodde jag att dte skulle bli en sådan där "vanlig" vardagspromenad, men rätt snart såg jag att matte styrde stegen åt ett helt annat håll, lång promenadens. Då blev både Wille och jag glada.

Jodå vi brukar gå här några gånger i veckan men det är alltid en massa spännande saker en råkar på.

Först gick vi på en smal stig, och matte kunde inte bara låta bli att träna samtidigt. Så ibland sa hon framåt, då hade vi tillåtelse att gå framför henne. Ibland sa hon fot, då skulle vi gå bredvid henne, men bara där stigens bredd var lagom för oss alla tre, så det blev bara vid ett par tillfällen. Sedan så sa hon bakom, och då skulle gå bakom henne. Det var svårast, för jag vill gärna vara först, men se det fick jag inte. När vi fick gå framför matte, då skulle Wille gå först, det hade matte redan bestämt. Så det var bara att falla in i ledet det.

När vi sedan kom ner på öppen mark, då fick vi busa så mycket vi bara orkade. matte släppte oss båda, fast till en början med kopplet på. Vi hade jätteskoj. Wille och jag hittade ett plaströr att busa med.

Wille påstod att det var hans så han fräste ifrån några gånger till mig när jag ville leka med det. Men att han skulle ha gömt det förra hösten, så han kunde hitta det igen nästa gång han kom förbi, det tror ju inte jag ett skvatt på. Men vi lekte med det en stund innan nya saker fångade vårt intresse.

Så småningom kallade matte in oss båda och jag kom ju som ett skott, men Wille han var lite "nja vet inte om jag verkligen ska....", men när matte då vände honom ryggen och gick åt ett helt annat håll, då ni, då fick han bråttom till oss minsann.

Jag hade ju fått både godis och beröm när jag kom, men nu fick även Wille det, och jag, jag fick en bonusgodis. Sedan fortsatte vi vår promenad. Vi gick upp bland en massa stenar och där stannade vi en stund och matte fotade lite, innan  vi gick vidare. Naturligtvis måste det bli några höstbilder också. Fast jag var inte ett dugg intresserad av att posera, för jag hade hittat något väldigt intressant på marken i lövhögen matte valt ut.

Så småningom var vi hemma igen. Då var både jag, Wille och matte med blöt om tassar och fötter, men vad gjorde det. Vi hade haft jätteskoj.