Jojo idag har vi haft skoj må ni tro.

Vi har födelsedags kalas för lillhusse idag (ja vi börjar idag, fortsätter imorgon och avslutar kalaset på måndag då lillhusse egentligen fyller år).

Idag kom gäster som har hund, men de hade lämnat dem hemma. Så när vi fikat delat ut presenter till lillhusse och firat honom ordentligt, så fick vi istället följa med till dem och då busade vi med deras hundar där hemma hos dem. Det var jätteskoj. Vi var utomhus och det blåste lite, men annars gick det bra.

När vi så småningom åkte hemåt då var vi trötta. Men det var skönt att åka hem.

Nu ska jag hem och tugga tuggben en stund, om jag inte somnar innan dess.

Ja jag visste det fast husse inte ville låtsas ngt om. Men jag visste det för mina öron är det inget fel på !!!!

Vadå undrar ni säkert ?

Jo i morse när husse varit ute med oss och gett oss frukost, så skickades vi nästan på en gång in till matte som fortfarande låg och sov. Men precis innan han gjorde dte, hörde jag ngt i trappuppgången !! Jajamensan ! Ngt välbekant....

Men vad hann jag aldrig få reda på för husse stängde dörren. Efter en stunds ihärdigt lyssnande hörde jag välbekanta tassar på vårt golv och jag ville ut till dem NU ! Men matte hon bara sov hon, hörde inget alls.

Jag parkerade mig vid dörren och lade huvudet mot golvet och jag hörde precis vilka det var. Det var våra kompisar Nea och Aylen och den nya spolingen Goofy. Wille hade upptäckt dem han med. Efter en evighets tid så gick matte upp, och då hade jag mer bråttom att hälsa på kompisarna än att gå på toa !

Men matte tvingade med mig och Wille ut och tog även med sig Nea, tre jyckar alltså. Mellanhusse, som var hemma idag, tog Goofy och Aylen

När vi kom in igen, då ville jag bara busa hela tiden. Med Goofy diskuterade jag en del, han ville bestämma i MITT HEM. Glöm det gosse sa jag till honom, och nöp honom i nackskinnet. Då lugnade han ner sig. Han försökte några gånger till men icke sa nicke det gick jag inte med på. Det blir inga slagsmål, bara lite mutter och morrande. Sen lekte vi, han försökte igen och jag lät honom hållas, inget att lägga energi på när jag har två snygga tjejer att kuttra  och busa med. Då och då tog vi en paus och ett par gånger hade vi godisregn här hemma ! Härligt gott !

Nu ska jag busa mera och mera och ännu mer tills jag somnar tror jag !!!!!!

Matte har fick ett paket häromdagen, och när hon öppnade det idag så fick vi leka med förpackningen, eller mest var det ju Wille som hade den. Förpackningen var jätteskojig. Det var en sådan där förpackning med plastbubblor i. När de gick sönder smällde det lite  och det var jätteskojigt !

Jag försökte flera gånger att ta den, men han slank undan bara. Vid flera tillfällen när han sprang före försökte jag dra honom i svansen för att han skulle vända sig om och förasvara sig, och därmed släppa "sin skatt".

Men det lyckades inte så många gånger men några av dem blev framgångsrika.

Kul hade vi i alla fall. När vi inte fick bita sönder förpackningen mer, då busade vi med varandra istället.

Nu har jag, Wille och matte precis kommit in från en skön vinterpromenad.

Vi tog en för mig ny stig och det var lite läskigt på en del ställen. Men för det mesta var det bara skojigt och spännande.

På ett par ställen bara tvärvägrade jag att gå först, fast matte försökte peppa mig så hjälpte inte det. Det hade passerat ett djur med en mysko lukt där och det hade även gått en bit på stigen vi gick på, och jag vet inte vad det var så jag blev rätt osäker. Faktiskt så reagerade även Wille, även om det inte var lika mycket som mig, han är ju äldre och har hunnit träffa en del underliga djur. Mattes luktsinne är ju lika med noll, så henne kan man ju inte förklara för, så det slutade med att matte fick gå först och Wille bakom henne medan jag följde efter bakom Wille. Det var tryggast så. Men vaksam var jag och raggen var rest.

Efter ett bra tag så sprang jag om matte för då blev jag modigare för nu kände jag igen mig, ja i all fall lite.

Matte har varit ensam hemma med oss nästan hela dagen idag, för husse och lillhusse är på julgransplundring. Vi hade vår egen plundring här hemma istället vi, för matte tog med oss på en skön kvällspromenad och med sig hade hon godis som hon lät oss leta efter i snön. Det var jätteskojigt.

Vi var ute bra länge och jag tror matte hade lika kul som vi.

Matte ville ta oss med på kvällspromenad, och då brukar de inte bli särskilt långa för oftast har vi varit ute på en riktigt låång promenad under dagen.

Men idag har inte det blivit av, för matte har jobbat i natt, och sedan har hon sovit många timmar på dagen. När hon vaknade blev det en skön promenad, men inte jättelång.

Nu tog hon då med oss ut, och jag var inte direkt beredd på att den promenaden skulle bli både lång, jobbig och skojig. Men det blev den.

Dessutom blev den lite spåännande för vi mötte en katt i koppel, vilket var ovanligt. Både jag opch Wille ställde oss och tittade på den, väldigt konfunderade, men hälsa fick vi inte. Den här katten var tydligen inte van vid hundar för den reste borst och fräste fast vi var flera meter från den.Matte stannde där vi var med oss och lät katten och dess två unga förare passera på behörigt avstånd.

Sedan gick vi vidare. Matte gick till en av rasthagarna en bra bit bort, och där kastade hon ut godisbitar i snön som vi fick leta reda på, lösa. Det var jätteskojigt. Matte hade en massa gott med sig så där blev vi en stund, och mellan godiskasten så busade jag och Wille en sväng.

Sedan fortsatte vi promenaden. Efter en stunds promenerande fick Wille ngt sdorts fnatt för han hoppade rakt upp på en snövall och ner i snön på dne andra sidan av snövallen. Där rullade han sig både länge och väl. Jag kom ju inte upp på den höga snövallen ordentligt, så jag stod med framtassarna på den och kollade på Wille som en bit bort rullade runt av välbehag. Jag försökte flera gånger att komma upp på den, men det gick inte. Till sist tog jag en ordentlig sats fart och kom nästan upp, men blev hängandes lite halvt om halvt över snövallen. Då hjälpte matte mig upp med rumpan över snövallen och sedan kunde jag slänga mig i snön och busa. Men jag upptäckte snart att en bit bort från snövallen så var snön väldigt djup och mjuk och jag sjönk ner i den. Försökte crawla närmare kanten och snövallen, men det tog både tid och ork. Efter en stund kom Wille närmare så jag kunde ta tag i hans svans och få lite draghjälp. Matte hade roligt åt oss förståss.

När vi sedan försökte ta oss över snövallen tillbaka till matte, då kom ingen av oss två, varken Wille eller jag, så att vi kunde komma upp på den och ta oss över den. Matte lockade och lockade på oss men hur vi än försökte så gick det inte. Som tur var hade matte koppel på oss båda och därmed kunde hon hjälpa oss upp på och över snövallen. Vilken himla tur tyckte jag, annars hade jag säkert legat där och crawlat forftfarande, och Wille likaså.

Efter den incidenten så höll vi oss på dne plogade gångvägen ett tag. Men när vi gått en bit  så drog Wille ut i snön igen, men nu höll han sig på snövallen, för där den var som högst var den också som starkast och bar utan problem Willes vikt där han gick. Jag ville också vara med och spatsera på snövallen. Försökte komma upp på den, men fick hjälp av matte igen så där gick vi två, stolta på snövallen och ingen av oss sjönk ner i snön. I alla fall inte förrän Wille fick för sig att hoppa ut i snön igen och rulla. Jag höll mig ett tag på snövallen men hade tappat balansen lite så strax efter Wille dråsade jag ner i snön jag med. Brydde mig då inte om att försöka ta mig upp på snövallen utan istället tog jag mig fram i snön, som då var ngt grundare här än där vi var förut.

Strax därpå kom vi till en upplogad snöhög som vi tog oss upp på. Väl där uppe rullade sig Wille i snön och jag busade med honom. Plötsligt tapade vi balansen och kanade ner mot matte. Det bar av upp på snöhögen igen och sedan gick jag på den ungefär i jämnhöjd med mattes ansikte. Gissa om jag kände mig stor.

Så småningom tyckte matte att det var dags att bege sig av hemåt.

Motvilligt lämnade vi snön och följde med in, men första måste Wille bara rulla lite i snön, och jag måste bara busa lite till och ta tag i hans svans.

Nu har vi varit ute med matte på kvällspromenad. Hon hade kameran med sig, så det blev äntligen några bra bilder. Vi busade lite i snön, men mycket på den plogade gångvägen.

Jag hade samma problem med snövallarna som tidigare idag, enkelt att komma över dem och ner i snön, men svårt att komma tillbaka till den plogade gångvägen. Men skoj hade jag för det, även om det ibland var jättejobbigt att komma över snövallarna.

Idag är matte ledig, och det är skönt. Alltid hittar vi på något skoj då. Ja så är det och det har ju inte jag ngt emot ! Men just nu ärt det lugnt. Har tuggat tuggben en stund men tar en paus nu.

Nyss har matte och vi kommit in från en promenad. Vi mötte en kille som hade målarkläder på sig, och han pratade en stund med oss och matte. Han tyckte vi var mysiga och verkade smarta. Hmmmm jag såg hur matte tänkte när hon hörde det. Undrar vad hon tänkte.

När vi gick vidare så ville jag busa och tog tag i Willes svans, för då är han tvungen att vända sig om för att försvara den, och sedan kan jag busa med honom. Vi hade skoj när vi busade på den uppplogade gångvägen, och matte hade inget annat att göra än att vänta på oss. Men ingen av oss eller matte hade bråttom så vad gjorde det ?

Men ibland sa hon bara "Näe kom nu killar så går vi", och så gick hon. Vi ville ju inte bli ensamma kvar där så vi sprang ju efter henne, och då vankades det godis förstås. Gott var det. Vid ett par tillfällen fick Wille för sig att bege sig ut i snön på andra sidan den plogade snövallen, men då fick han svårt att komma tillbaka, för där var det ju bara mjuk snö, så han fick liksom simma mot snövallen igen för att kunna ta sig upp och över den. Matte hade skojigt åt honom, och jag ville ju inte bara stå och se på så jag tog mig över snövallen jag med. Men dte såg så lätt ut för Wille men det var jättesvårt att ta sig över vallen ut i snön för mig. Jag fick liksom inget bra grepp med tassrana. Matte såg mitt dilemma där jag låg, ungefär som en platt padda i snövallen så hon puttade upp min rumpa lite, och som hon skrattade åt mig. Men det är härligt när matte har rolgit och är med i leken liksom. När jag kom över vallen så dök jag ju på öronen ner i snön på andra sidan, fick upp huvudet och försökte få bort snön från ögonen, och det gick väl hyfsat ändå. Sedan vände jag mig mot Wille som bara låg och myste där i djupa snön, och försökte busa lite. Men det var aningen svårt, för snön var så djup så jag fick liksom inte ngt fäste i den. Efter en stund crawlade vi tillbaka mot snövallen och där vilade jag en stund halvt hängandes över snövallen. Det var jobbigt att vara i så djup snö, så jag måste ju hämta andan en stund. Men sedan så kom vi över snövallen ner på den plogade gångvägen, och då ruskade vi av oss en del snö, och så busade vi lite.

Men så drog Wille ut i snön på andra sidan snövallen igen och jag tog fart följde efter och kom med lätthet över den den här gången och ut i snön.

Den var ju lite tillplattad nu så vi kunde faktiskt busa lite i den. Det blev som en lite grop där vi var, och vi hade skojigt. Matte hade roligt åt oss.

Efter ett tags busande tyckte hon att vi skulle gå vidare och ropade på oss. När vi efter lite besvär kom ikapp henne, ja hon var inte så värst långt borta, men vi måste ju över snövallen först, så fick vi både godis och en massa beröm.

Vi gick en stund, "och vilade oss" på den upplogade gångvägen.

Men i längden blir det tråkigt, så efter ett tag drog Wille ut i snön på nytt och jag efter. Här var det lite lägre snövallar så det var lite lättare att ta sig över dem. Dessutom var det inte fullt så mycket snö som en bit bort så vi busade massor i snön. När vi kom till matte så bjöd hon på godis, så när vi blev godissugna gick vi till henne, och sedan drog vi ut i snön igen !

Så småningom kom vi hem, och det var rätt skönt, fast attans varmt inomhus jämfört med ute det var det.