När vi kom hem från promenaden så fick jag min glassbägare som matte hade köpt åt oss på ngt ställe där de sålde glass. Det var en jättegod vanlijglass som jag gärna åt upp. Mums inte alls dumt. Har ni inte testat den så gör det ! Min var jättegod.

Idag fyller Wille 1 år och redan igår firade vi honom, men även idag blir det fira av. I alla fall om matte får bestämma.

Det gjorde hon, för dagen började med en god leverpastejsmacka till frukost, både för mig och Wille.

Sen blev det några sköna promenader med matte, innan det var dags för nästa aktivitet, godisletartajm.

Den här gången gömde inte matte godisar på särskilt lätta platser, nej hon gömde dem under två burklock och under en genomskinlig plast burk. Jag puttade och puttade och puttade runt det däringa locklet, men inte kom det något godis ut inte. Sedan efter att ha puttat löocket runt halva lägenheten, kändes det som i alla fall, då såg jag hur Wille gjorde. Han tog tag i locket med tänderna och lyfte på det. Snabbt som ögat var jag där och tog godiset, medan Wille såg allmänt konfunderad ut.

Nästa gång då hann jag inte för då var han snabbare än jag, så också de andra gångeran. Så jag återgick till att försöka få ut mitt eget godis ur "mitt" lock. Men det var svårt, för även om jag hade ett litet lock, så var inte min mun så jättestor att den kunde få ett bra tag om locket, så jag nöjde mig med att ta i ena kanten och vända på locket, för att få godiset.

När sen den genomskinliga plastburken kom fram med godis inunder, då blev det lättare för mig, men svårare för Wille. Jag lade bara tassen på kanten av den burken, så välte den upp, och jag fick tag i godiset.

Wille däremot han försökte först att ta godiset genom burken, den var ju genomskinlig, sedan tittade han på mig ett tag innan han började göra likadant. Då fick även han fram godiset.

Titta här nu Wille så ska jag visa dig hur man gör........

Så höll vi på tills godiset inte fylldes på längre. Då gick vi och vilade en stund. Det var tröttsamt att tänka.

Idag tog matte med mig och Wille på en utflykt i bilen. Vi stannade på några olika ställen, bland annat på ett ställe där det var broöppning när vi kom. Jag fick komma ut ur bilen en stund och tyckte dte var jättespännand emed segelbåten som skulle passera under vägen, därav broöppningen.

Efter en stund kom det en till fast från andra hållet. Jag var helt fascinerad av dem. Det kom också en motorbåt, men den var så låg så för den behövdes inte bron öppnas.

Sedan fortsatte vi en bit till innan vi stannade nästa gång. Då var vi vid en strand. Matte hade visst tänkt bada med oss. Men där var så mycket folk så hon åkte därifrån igen, utasn att vi en s doppat tassarna eller hon fötterna. Istället stannade vi vid ett fint slott, Ekolsunds slott.

Vi gick en sväng i slottsparken på en skön promenad.

Wille han skulle nosa överallt, jag var mest nyfiken på alla humlor och flugor av olika slag som flög omkring. Men visst fanns det lite spännande dofter, men inte av så många hundar.

Matte passade också på att fota lite både i slottsparken och vid grindarna.

När hon var nöjd med promenaden då gick vi tillbaka mot bilen och åkte vidare.

Efter en stund så stannade vi igen, och denna gång vid en glasskiosk. Matte gick in och köpte glass till oss och till sig själv. Det varr en jättekall glass, men den var god. Wille och jag fick varsin piggelin glass, medan matte köpte någon med choklad till sig. Vi bjöds också på vatten av kioskpersonalen som tyckte vi var jättesöta, och behövde dricka lite. Det var inte alls tokigt.

Så småningom fortsatte vi vår bilresa och slutligen stannade vi hos våra kompisar Puffy och Caddy. Där bjöds det på fika och gräddglass, för Wille fyller ju år imorgon. Sedan träffade vi även katten Busan med sin 4 småbebisar som nu hunnit bli 12 veckor gamla, och så gammelkatten Kiara. Han är snart 20 år gammal och jättemysig. Men ingen som vi leker med, men han hälsar gärna på oss om vi är stillsamma.

Puffy och Caddy busade vi med en stund, men sedan så tyckte deras mattar att de blev för bråkiga mot mig och Wille, så då fick de vara i ett eget rum.

Puffy är väldigt dominerande och Caddy är väldigt underlägsen, så Wille och Caddy hade en del diskussioner förmodligren om vem som var bäst av dem, och de ville helst våra mattar slippa, så vi fick vara på olika håll. Men jag smet in till både Puffy och Caddy ändå jag, inte var jag skraj för dem inte, för de bråkade inte med mig. Vi tog några promenander och var ute en del på deras trädgård, dock inte lösa eftersom de inte har staket runt den och sedan har de en stor väg med bilar som kör alldeles för fort utanför också. Däremot var matte överallt och fotade en massa blommor och annat.

Jag följde med henne vid ett par tillfällen och fick stifta närmare bekantskap med en humla i en blomma. Inte så att den brände mig eller så, men det var nästan så att jag kunde nosa på den, och den var stor ! Men inte var matte där och fotade min nya kompis inte. Nädå, istället fotade matte några Aklejor, ur "hundperspektiv" som hon kallade det, vad nu det är.

Vi stannade länge hos dem innan det var dags för hemresa, och nu var husse med han också. Väl hemma var vi rätt trötta både jag och Wille. Det hade varit en händelserik dag idag.

Idag åkte vi för första gången i vår nya bil !

Vi hade gott om plats för oss två, Wille och jag. Det var skönt för jag kunde gå omkring här, vilket jag inte kunde i baksätet i vår andra bil.

Dessutom var det svalt och skönt i bilen. Så det var nästan skönare i bilen på dagen idag än vad det var ute.

Vi stannade hos mattemor och där fick vi gå ut i en rasthage så länge, för mattemor har lammungar som jag inte får busa med, eller jaga (ja valla kallar jag det, men det är matte som kallar det att busa). Där stod Wille en stund och hade en diskussion, om huruvida man hälsar på varandra, med Oscar i en annan hage.

Efter en stund kom Carrie in till oss, och hon var både stor, läskig och rätt vild när hon kom, så jag backade undan för henne. Matte tog tag i den saken när hon såg att jag blev rädd och sa till Carrie hur man hälsar på mig. Så Carrie fick lägga sig ner ligga stilla en stund medan jag nosade av henne, sedan fick hon resa sig och då visste ju jag att Carrie var en tjej, som var juste och så himla överlycklig att få några lekkamrater en stund. Sen lekte vi en stund till, men så fort Carrie blev för hårdhänt, då var matte med och sa till henne. Ävcen carries matte sa till henne däremellan. Till sist slutade hon att lägga tassen hårt på min rygg och trycka ner mig. Istället började vi jaga varandra runt, runt, runt, medan Wille var jättetråkig och bara skulle lukta överallt där Carrie gick !

efter ett tag tyckte matte att dte räckte och tog ut mig från rasthagen för att låta Wille och Carrie busa, för de är så vana vid varandra och lika hårhänta ibland bägge två. De hade rätt skoj tillsammans.

Istället började Nea och Aylens matte, som var med oss till mattemor, träna mig lite på att stå ordentligt för att få lite bra bilder. Det var rätt skojigt men dte var svårt att koncentrera sig för dte var en massa spännande saker överallt.

men några bilder blev det i alla fall.

Ja idag är det Midsommarafton påstår matte. Jag vet väl inte riktigt vad det är med det verkar vara ngt som alla tycker är skojigt. I alla fall har vi varit på en lite utflykt idag med husse och matte, Wille och jag. Det blev lite promenerande i nya omgivningar och litre spännande var det allt.

När vi kom hem efter utflykten då var det matdags för oss,och då fick Wille och jag lite extra gott till lunch, vi bjöds nämligen på potatissallad med rostbiff. Det var jättegott, och ikväll när matte kommer hem från jobbet då blir det tårta sa hon nu innan hon åkte iväg. Det är gott det med det vet jag ju !

Hoppas att ni alla får en fin midsommar !

Var rädda om er och bada inte för mycket, då blir ni kalla om magen ! Voff på er kompisar !

Jo det är hon allt. För idag hittade hon på någon ny lek för mig och Wille. Jag tror jag döper den till "Gömma Godissäcken". Det var nämligen så att när Lillhusse åkte iväg till stugan med farmor och farfar, då hade vi lite långtråkigt. Så matte kom på den här nya leken. Hon gömde godis i vår tomma hundmatssäck som låg på golvet, och tanken var ju att vi skulle krypa in i den, men lite tveksam till en början är jag allt mot sådana nymodigheter, men sen så vågade jag testa den. Det var inte alls så farligt för jag fick gott om plats i säcken, ja till och med så jag i viss mån kunde vända mig om och gå framlänges ut, om jag "knycklade ihop mig" lite extra mycket i vändningen. Fast matte ville helst inte att jag skulle vända mig om och krypa ut, hon tyckte jag skulle backa.

Matte gömde massor av godis i den säcken, och fyllde på vartefter, och Wille blev allt bra nyfiken han med. Men han vågade inte riktigt gå in i den till en början. Men sedan blev han modigare och provade, och upptäckte att det faktiskt var både gott och skojigt. Men då fick inte jag vara med för matte föste liksom undan mig för att ge Wille en juste chans att testa. Inte för att det gjorde så mycket, men jag fick i alla fall lov att vänta en stund innan jag kunde fortsätta hämta godiset i säcken.

Jag sprang in och ut i säcken som om jag aldrig gjort annat.

Idag hade Wille något konstigt för sig må ni tro. Matte hade godis i handen och lockade med sig Wille när hon promenerade runt i vårt stora vardagsrum.

Hon höll godiset en bit framför Willes nos och sedan fick Wille gå slalom mellan mattes fötter, och för varje steg så gav hon honom godis.

Lite sotis blev jag allt så jag puttade lite på mattes ben för att se om jag fick vara med jag också, och eftersom hon inte hindrade mig så följdes Wille och jag åt i slalom mellan mattes fötter. Vi tog ett steg i taget.

Efter en stunds träning så blev det fler och fler steg. Till sist gick vi slalom, nästan bredvid varandra Wille och jag, i fem hela steg med matte, som visserligen fick gå rätt bredbent men som bjöd oss på godis och beröm. Det var skojigt och det var gott !

Sedan fick jag vänta en stund utanför dörren, medan hon tränade lite mer med Wille. Jag ville ju vara med och leka, men jag satte mig väntade, lite klagande gnällåt blev det väl.

Sen fick jag komma in i vardagsrummet.

Matte ställde sig bredbent och lockade fram mig till hennes hand med godis. Sedan backade hon med godis i handen, och jag följde med. Det var jätteskojigt. och godis blev dte ju en del. Mums !

Efter det ställde sig matte mitt emot mig och höll godis i handen. Jag försökte sitta fint, för jag trodde det var det hon menade, men det var det visst inte för jag fick inte godiset då. Sedan försökte jag med att lyfta en tass, men inget godis, så försökte jag lägga mig, inget godis, då ställde jag mig upp och backade bort från matte, DÅ fick jag godis. Sedan provade vi det en gång till. Jag försökte lite annat, men när inget godis kom, då ställde jag mig upp igen och backade från matte, DÅ var det godisregn och en massa beröm.

Sen provade matte en gång till, och först försökte jag sitta fint, när inte det gav mig godis, då ställde jag mig upp och backade bort från matte. DÅ blev det återigen godis och bus.

Då slutade vi leka, och jag blev jättesnopen, bara sluta sådär, just när jag tror jag fattat ! Jag hoppas vi leker den leken fler gånger. För det var skojigt, riktigt skojigt !

Jodå, jag tog med matte på en förmiddagspromenad idag med. Jag hade rätt bråttom ut, inte för att det var dags för toabesök, utan mer för att jag bara ville ut en sväng. Men jag satte mig snällt och väntade trots att jag tyckte matte var väldigt seg idag ! Men så småningom hade hon fått på sig skorna och vi kom ut.

Den första jag råkar på var schäfertiken som jämt skäller ut oss.

Idag skällde jag tillbaka och bad henne sluta låta så arg, för jag hade inte gjort henne något. Men hon fortsatte skälla fast hon och hennes husse gick iväg åt ett helt annat håll än vad matte och jag var på väg. Jag brydde mig inte så värst mycket, men det var inte utan att raggen reste sig på min rygg, jag blev ju rädd när hon skällde så fruktansvärt argt. Men när matte lockade på mig med en glad och pigg röst så lade sig raggen snart ner igen, matte fanns ju där som tur var.

Sedan fick jag syn på en ny kompis på avstånd, det var en cocker spaniel som var svart, grå och vit. Han sa inte så mycket utan han bara tittade på mig och viftade på svansen där han satt i sin mattes knä på en av terasserna.

Vi gick vidare på vår promenad, och snart fick vi syn på Gizmo igen, grannens svartvita katt ni vet. Han kom nästan ända fram och hälsade, men så dök det upp en annan katt från en annan plats, och då blev Gizmo avbruten och reste ragg mot den andra katten. Strax efteråt gick de åt varsitt håll igen, eller rättare sagt den andra katten gick åt ett annat håll medan Gizmo stod kvar ett tag med rest ragg. När vi strax efter kom förbi Gizmos hem så kom han nästan ända fram och hälsade. Men han  var lite avvaktande.

Väl hemma igen så busade jag och Wille en stund, inann matte delade ut våra tuggben så vi kunde tugga på dem en stund. Det var gott.