Då har jag avverkat årets andra utställning.

Matte väckte mig tidigt som bara den. Jag hade ingen brådis upp, en la sig ju rätt sent igår kväll. Jag sträckte på mig vände runt och gäspade stort som bara den, alltför att säga tilöl matte att lägga sig igen. Men inte då.

Wille for upp fort som sjutton och när jag hörde att matte "skramlade" med kopplet, då fick jag bråttom jag med.

Vi tog en tidig morgonpromenad, och sedan var det frukost.

Wille fick gå och sova vidare med husse, men jag följde matte ut till bilen och sedan åkte vi och hämtade Goofy och hans matte och husse.

Sedan blev det en lång bilresa, och efter ett bra tag var vi så framme i Österbybruk, sa matte. Där fick jag och Goofy komma ut ur bilen och sträcka på benen.

Sedan hörde jag alla hundskall och såg alla hundarna, DÅ visste jag att idag skulle det bli skojigt !!! Inte hade jag fel heller, det blev en jätterolig dag. Medan jag väntade så hittade jag några snygga tjejer och stora killar att busa med.

En av dem var en Wolfhoundtjej. Hon var väldigt blyg så där blev det mest att vi hälsade på varandra.

Däremot fanns det några kul killar där också som jag lekte lite med.

Vi hade skoj, men när jag ville skälla på dem för att få lite mer fart på dem, då sa matte till mig att vara tyst - tråkmatte.

Matte hade ju tränat lite med mig och jag visste ju vad som väntade. Så när det var dags för oss att komma in i ringen, då var jag redo, och matte med.

Jag fick springa några varv och sedan lyftes jag upp på bordet. Där ville domaren se närmare på mig och han gillade visst vad han såg. Matte mutade mig med godis som jag gärna smaskade i mig. Gottigottgott !

Min kritik idag blev :

Utmärkt typ och storlek, utmärkt maskulint huvud. Fint uttryck, stolt resning, fin rygglinje utmärkt kropp.

Bra muskulatur, kraftig benstomme, bra vinklar, bra päls, fint tecknad.

Betyg : Excellent och 1:a pris, 1:a i konkurrensklass, dock inget CK - idag.

Domare var : Per Svarstad.

Ja det låter inte helt dumt alls va.

Innan vi åkte hem sedan, så ville matte ha lite "snygga" bilder. Men hon glömde ju rosetten, fast det gjorde inget för min del.

Ja idag bär det iväg tidigt. Vi ska åka alldeles strax, jag tänkte bara slänga iväg några rader och önska alla Godmorgon, innan vi far iväg !

Vi hörs ikväll !

Ja ni kompisar, det här var en jobbig helg, och jag har haft en massa att göra. Så om ni orkar läsa allt som matte och jag berättar, så varsågoda, själv är jag rätt trött och ska sova nu !

På söndagen var det så dags för årets första utställning för min del.

Både jag, Carrie och Cheri skulle vara med. vi åkte rätt tidigt på morgonen, och när vi kom fram var det en lång kö av hundar som skulle kontrolleras och få sina vaccinationsintyg kontrollerade. Så det blev en rätt lång väntan. Men jag roade mig med att försöka få kontakt med en annan hund som stod framför mig. Men han gillade inte att jag ville hälsa, och matte ville inte heller att jag skulle störa de andra hundarna. Vadå störa tänkte jag, jag vill bara presentera mig. Nåväl den andra hunden hade aldrig varit på utställning förut berättade hans husse, så han var lite osäker på hur man betedde sig. Men senare när vi möttes på utställningsområdet istället då fick vi hälsa. Han var en Xoloitzcuintle. Jag hade aldrig mött en sådan så jag tyckte det var jättespännande. Han var 3 år gammal och hade kommit till Sverige som 1,5 åring. Vi busade en bra stund och hade jätteskojigt.

Men sedan måste vi gå till utställningsringen, för snart var det dags för Carrie och hennes matte att göra entré i den. Det ville vi ju inte missa.

Carrie fick HP och BIM rosett idag.

Lite senare var det Cheris tur att visas upp i ringen bland de Japanska Spetsarna. Cheri är 11 år gammal och tävlar i veteranklass. Idag var hennes motståndare i BIR och BIM finalen en hane på 8 år som startade i Öppen klass. Cheri fick BIM rosett och hanen fick BIR, och hanen blev alltså den som skulle representera de Japanska Spetsarna i Stora ringen och BIS finalen. Cheri skulle också till stora ringen, för hon blev ju bästa Veteran bland de Japanska Spetsarna.

Cheri visades av lillhusses kusin, och de var jättreduktiga !

Medan jag och matte väntade på att det skulle bli vår tur att gå in i ringen, så gick vi omkring lite varstans på utställningen. Jag och matte träffade på flera stycken andra hundar, en del hälsade jag på, och en del ville inte att jag skulle hälsa på dem. Här är ett gäng bilder på några av de nya kompisarna.

Så småningom var det så min tur att komma in med matte i ringen och visa upp oss. Men där var en massa spännande dofter på marken, så jag gick mer med nosen i marken är uppe i luften och hade inte blicken på matte så ofta. Matte gillade det inte märkte jag, och så sa hon till mig att skärpa mig och gå ordentligt. Då gjorde jag det en stund, i alla fall tills det var dags att ställa upp mig framför domaren. Där var det en jättespännande tjejfläck att nosa på, men matte tillät det inte, och faktum är att köttbullar är mer lockande än en tjejfläck, åtminstone så länge det inte handlar om en löptik, men det var det ingen här i alla fall ingen som lämnat sitt visitkort.

Min utställningskritik idag lät så här :

"Välbyggd hane med ett vackert maskulint huvud och uttryck. Välburna öron. Kraftigt nosparti. Bra bett, vacker hals, stram rygg. Lite högt ansatt svans. Bra förbröst. Bra bakställ. Lite trång fram och står med lite utåtvridna tassar. Rör sig med bra steglängd. Bra pälskvalité"

Domare : var Ann Marie Maeland

Jag fick också rosetter, det blev en BIM rosett och en HP rosett för min del. Matte blev jätteglad ! Jag fick leka med den ena av dem en stund innan matte tog hand om den. Men jag bar mest omkring på den, riktigt stolt faktiskt.

Min konkurrent var den här tjejen, en rätt söt och lekfull en. Men hon var 3,5 år och därmed mycket äldre än jag och hon blev BIR idag.

Så här såg prisbordet ut !

Sedan var det bara att vänta till BIS finalerna började klockan 15. Medan vi väntade så var det en lydnadsuppvisning, och en skyddshunduppvisning. I lydnadsuppvisnimngen var det en Kelpie som tävlar i Elitklass som visade upp sig. Det var jättespännannde och jag var väldigt fascinerad, ja matte med kan jag ju säga. Hon tycktre det var ett väldigt duktigt ekipage.

Bildserien visar kryp, i vinkel. Det såg svårt ut.

Andra saker som samma Kelpie visade var ett spårmoment som påminner lite om Rudis spårträning. Kelpin matte bad en från publiken om hjälp att lägga i ett antal spårpinnar, utom en, som hennes matte höll i. Nu skulle Kelpin visa vilken av dem som henne smatte hållt i. Det gjorde hon galant och jag tyckte det var jättekul att titta på.

Så småningom kom alla BIR valpar in i ringen, för att bestämma vilken som blev BIR-valp 4 - 6 månader och 6 - 9 månader.

Efter dem var det så dags för BIS Veteran, och där skulle ju Cheri vara med. Det var jättespännande.

Både hon och lillhusses kusin skötte sig så bra, så Cheri blev BIS veteran, och det här var hennes första utställning under alla hennes 11 år.

Matte tog också kort på den 3:e placerade Veteranen som var en fin Cocker spaniel.

Det har väl inte hänst något särskilt idag just, så matte har ordnat med tillfällig uppsättning av mina rosetter. Det ska väl bli en snyggare så småningom, men den här får duga så här så länge.

Jag hjälpte till att fläta bandet lite, dessutom fick jag busa med garnnystanet ett tag. Matte påstod att jag var en kattunge. Inte förstår jag varför, men skojigt var nystanet må ni tro och jag ville inte gäna lämna det ifrån mig när matte bad att få det.

Ja det var det visst idag. Jag förstod det när matte packade ner mitt fina utställningskoppel i vår "lilla resemapp".

När allt var nerpackat så kom mellanhusse med ut till bilen. Matte skjutsade honom till hans jobb samtidigt som vi åkte till vår utställning.

När vi kommit en bit på väg så saktade matte plötsligt ner farten. Hon hade sett att det var något konstigt där vid en hållplats. Där låg det en hög med kläder, ja det var det första matte tyckte hon såg. Men när vi närmade sig så såg vi att det var en människa bland de där kläderna också, och den låg på marken, på asfalten vid en busshållplats alldeles ihopkrupen.

Matte stannade bilen och tog med sig mig ut, jag trodde vi var framme och började leta efter hundarna jag, sedan fick jag också syn på den stackars människan som låg där på marken. Vi gick närmare och snart var vi framme. Matte böjde sig ner och ruskade lite lätt på den unga pojken som låg där ihopkrupen. Han var runt 17 år tror matte. Pojken rörde sig inte.

Matte kontrollerade så han andades och om han kändes kall eller varm. Han andades, men rörde sig fortfarande inte.

Då ruskade matte lite hårdare på honom och frågade lågt "Hur mår du".

Han öppnade ögonen lite då men stängde dem snart igen, så matte puffade på honom lite mer för att se om han reagerade, sedan lät hon mig gå fram till honom och nosa på honom. Då öppnade han ögonen en kort stund till, sedan stängde han dem igen. Jag tyckte han verkade frysa så jag pussade honom på näsan och då vaknade han till lite mer. Sedan ringde matte ambulansen som kom innan vi fortsatte vår resa mot utställningen. Matte var lite skakis efteråt kan jag ju säga.

Vi hämtade upp Aylen och Neas matte, men utan Aylen och Nea. Sedan så småningom kom vi fram. Där slog en massa intressanta dofter mot nosen och jag kände spänningen stiga i hela kroppen. Jag blev jättepeppad, och tyckte det var jätteskojigt. En massa hundar mötte vi och en massa hundar gick före oss. Vi gick också förbi hagar där det var staket och innanför dem fanns det stora djur med täcken på. Det var visst hästar det, stora hästar. En annan hade ju bara sett modell mindre. De var jättespännnade men jag fick inte hälsa på dem.

När vi fått vår nummerlapp, väntade vi en stund innan det blev vår tur att gå in i ringen. Där var 5 Welsh Corgi Cardigans, men jag var ensam valp.

Medan jag väntade busade jag med några andra hundar och tog med matte på sightseeing i ridhuset där vi var.

Jag flörtade jag med en väldoftande Cardigan tjej på 16 månader. Mmm hon luktade gott och vi lekte en lång stund.

Sedan kom det förbi två leonberger som ville vara med och leka de också. Men de var stora ! Fast de var snälla och fulla av bus.

Det blev Aylens matte som visade mig i ringen, och vi belönades med BIR-valp rosett och HP. 

Kritiken löd :

7 mån maskulin hund. Bra nosparti, stora öron, bra hals, utmärkt förbröst, bra bröstkorg, står ngt fransyskt. Bra ben och tassar. Välmusklat bakställ, rör sig utmärkt från alla håll. Ngt glad svans i rörelse. Bra päls.

Matte blev jätteglad, Aylens matte också.

Sedan blev det en låååång väntan på att komma in i stora ringen. För tyvärr så gjorde de gruppfinalerna på vuxna hundar, barn med hund och en del annat, innan alla valpar kom in för en gemensam BIS final. Under tiden vi väntade så tog vi en promenad som gick till den sk paddocken där hästhussar och hästmattar red sina hästar för att motionera dem. Först skällde jag på dem, men när matte sa till mig att vara tyst och bara titta, då var jag det. Ingen av hästarna tycktes bry sig om en lite hund som jag som skällde, så det var nog lika gott att vara tyst i alla fall. Vi stod där en rätt lång stund matte och jag. Det var skoj att se dem och jag var väldigt fascinerad av att de var så stora, men verkade så snälla.

Jag fick hälsa på en av dem, och det var visserligen lite läskigt i början, men snart blev det en baggis. Hästen blåste varmluft på min nos, det var rätt mysigt. Sen gick vi in igen till alla hundarna där inne i ridhuset.

När det dröjde ännu längre innan vi skulle in i stora ringen, så funderade matte på om vi skulle åka hem, men sedan ändrade hon sig, och glad var jag för det.

Nu hade jag tid att leka med flera stycken hundar. Det var ju därför jag ville stanna kvar. Bland annat träffade jag en söt cavvisflicka som jag hälsade på, men vi lekte inte för hon var lite blyg.

Jag hittade också en väldigt lekfull kompis där, en västgötaspetsflicka. Gissa om vi lekte. Vi var jämngamla och hade jätteskojigt. Som vi busade. Våra mattar undrade mer än en gång om vi aldrig blev trötta. Men vadå vi var ju valpar, vi orkar busa massor.

Jag hittade också en lapphundkille,som ville leka, men det ville inte hans matte, så vi struntade i det. Sedan busade jag med en Aussi (Australian Shepherd) men hon var lite blyg, men vi hälsade och lekte en kort stund. Matte fotade henne sedan när hon vilade sig.

Bredvid oss huserade en Eurasierhane jag aldrig träffat förut. Först var han lite försiktig och sökte inte direkt kontakt, men efter en stunds uppmjukande lekinviter från mig så busade vi också. Snart kom även hans lillasyster (fast kullsyskon) med hon också.

Medan vi höll på att busa så där, jag och två Eurasier så kom en lite nyfiken isländsk fårhundsflicka fram och ville vara med.

Klart hon fick det, och som om inte det räckte så kom strax därpå även min första lekkompis, västgötaspetsflickan och så en Norsk Buhundsflicka, som också ville leka med oss. Så en stund var vi 5 valpar som busade och hade jätteskoj, och det var fler än en hund som ville vara med.

Sedan träffade jag på Grand Danoisar, andra Eurasiers, ett par Norska Buhundar busade jag också med, och så en Eurasiervalp som ville busa han också.

Så småningom var det min tur att gå in i stora ringen och jag gjorde mitt bästa för att visa upp mig, men jag var så trött så trött, så jag ville helst sitta och vila en stund.

Vi blev inte en av de 5 som fick BIS placering, men vad gjorde det ? Vi hade varit med, vi hade haft jätteskoj och nu var jag trött och ville vila en stund.

I bilen på vägen hem somnade jag nästan på en gång, ja dvs när jag ätit upp godiset och hundkexbenet som matte lagt i bilen på min sovplats.

Nu har matte och jag precis kommit hem från utställningen vi varit på.

Vi är båda jättetrötta, men innan vi ska vila oss, så står det "skräpmats - middag" på schemat.

Jodå matte handlade mat till mig, sig själv, husse, lillhusse och Wille på vägen hem, ni vet sådan där snabbmat som man hämtar på speciella matställen, utmed vägen. Wille och jag delade på en hamburgare och gissa om det smakade bra.

Jag var jättehungrig, även fast jag smakat både toast, smörgås och mazarin idag, men det var ju flera timmar sedan. Sedan fick vi en bit av mattes kyckling och strips. Det var jättegott och både jag och Wille hade gärna ätit ännu mer. Men matte tyckte dte räckte. Vi skulle ju äta vår vanliga kvällsmat sedan också.

Idag åkte vi till Vallentuna och till en inofficiell utställning där. Jag hade matte, lillhusse, husse och Aylen och Neas matte med mig. Vi had eockså nea med oss. Inte för att hon skulle ställas ut, utan för att lillhusse så gärna ville ställa ut en hund han med så då skulle han få låna Nea och ställa ut henne i barn med hund som tydligen också ordnades där. Det var han jätteglad för.

När vi kom fram letade vi reda på en bra plats och sedan tog matte med mig på en rundtur medan husse och lillhusse fikade.

Där var en hel massa nya kompisar som jag ville leka med, men alla fick inte leka med mig för sina mattar och hussar. Men en schäfer valp och en shepherd valp fick jag leka med, just på den rundturen. Vi hade jätteskojigt, men mattes kamera var hos husse.

Så småningom var det dags för uppvisning då.

Aylens matte tog mig in i utställningsringen och jag tyckte det var jätteskoj och var väldigt peppad så jag hoppade och studsade omkring lite. Jag tror Aylens matte blev lite sur på mig, för hon fräste till åt mig, och då lugnade jag mig, för stunden i alla fall. Men vad gör man när man är så glad över ett äventyr så man inte kan hålla sig lugn för allt spännande pirr och bus i kroppen ? Jag tycker ju det här är jätteskoj, ja utom när Aylens matte blir sur på mig då. Det är alltid otrevligt. Jovisst jag kan springa fint, stå bra och röra mig rätt på tillsägelse, men inte idag !

Domaren studerade mig när jag lyfts upp på bordet, kände igenom mig och pratade med mig. Lite kittlades det, men jag föröskte stå stilla, även fast jag helst hade velat busa med domaren också. Sedan fick jag springa några vändor fram och tillbaka innan jag slutligen ställdes upp för bedömning och kritik.

Jag belönades med godis från Aylens matte samt två rosetter, en HP rosett och en BIR-valp rosett. Sedan sprang vi hoppamndes och busandes ut från ringen, eller i alla fall jag. När jag kom ut från ringen blev det bus, kramar och gos från både matte, husse och lillhusse, samt några pussar från Nea. Härligt.

Efter en kort stund skulle vi visst in i ringen igen, och denna gång för gruppbedömning av vallhundsgruppen. Vi var några valpar och jag kom som nummer 5 i gruppen i slutplaceringen, dvs BIG-5, det betyder visst att jag var reservvalp till BIS final, om nu ingen av de andra 4 före mig skulle kunna vara med, men vi inväntade inte den utan jag gick på promenad med husse, tog en fika med matte och lillhusse, och busade lite med Nea.

Så småningom var det lillhusses tur att visa Nea, och han tyckte det var jätteskoj.

När alla var klara så skjutsade vi matte till jobbet.

Husse lämnade också av Nea och hennes matte hos sig och sen åkte vi hem till Wille. Han blev jätteglad när vi kom och ville bara busa. Men då var jag rätt trött och ville helst sova en stund först. Det fick jag göra, även om Wille föröskte flörta till sig en lekstund med mig. Men när jag vilar klart, då blev det fart och som vi busade. Vi blev om möjligt ännu tröttare efteråt.

Jag var jättepeppad och hoppade och studsade omkring som en gummiboll, för jag visste vad som gällde när matte plockade fram utställningskopplet nu på morgonen, och jag blev så glad. Få se vad vi ska idag !

Ja här avlöser de varandra tydligen.

Imorse vid halv åtta tiden väckte matte mig, Aylen och Wille. Vi skulle gå med henne ut på rastningspromenad. När vi kom in så fick vi frukost och det smakade bra. Vi var hungriga alla tre. Matte åt också lite frukost, men inte så värst mycket idag. Hon verkade lite nervös och rastlös tyckte jag. Undrar vad som är på gång idag, för alldeles säkert är det något.

Rätt snart fick jag svaret för matte stoppade in mig i bilen och så åkte vi iväg. Hon hade också packat ner mina saker som jag bara har med mig till utställningar.

Så småningom kom vi fram och jag blev nyfiken på vart vi var. Först trodde jag att vi var där valpkursen är, men det var helt fel såg jag sedan, vi var på ett helt annat ställe nu men även här var det många hundar, fast jag såg bara valpar. Den här gången var vi i Rimbo berättade matte, vi var på deras hembygdsgård, och snart såg jag att visst var det utställning på gång.

Matte och jag tog en promenad medan vi väntade, men lite konfunderad var jag för på utställningarna hittills har Aylens matte varit med, men inte idag. Idag skulle matte visa mig på egen hand tydligen då. Genast blev jag jättepeppad för matte brukar vara riktigt rolig när vi går någonstans i koppel bland en massa andra hundar. Jag började studsa och hoppa och bita i kopplet för nu ville jag ha fart på matte. Det funkade vi gick en bit bort från utställningsringen och busade en bra stund. Jätteskojigt !!!

Så småningom kom utställningskopplet på och jag visste att nu skulle jag röra mig ngt sånär snyggt i kopplet. Men vad svårt det var för jag var ju jätteladdad och hade svårt att springa framåt ordentligt. Så lite bus blev det allt i ringen. Både domaren och ringsekreteraren hade skojigt åt mig. Tills sist sa matte till mig, väldigt bestämt, att skärpa mig, så då gjorde jag det, ja i alla fall i några minuter.

Jag stod på ett bord idag med och domaren klämde och kände på mig och det kittlades lite så jag ville busa med henne, men det fick jag inte göra för matte. Men vadå charma domaren är väl det som gäller ! Eller ?

Domaren tyckte om mig för hon pratade en kort stund med mig innan hon bad matte lyfta ner mig på marken igen och springa lite till. Den här gången höll jag mig lite i ordning och sedan vara det klart. Hur det gick ?

Ja jag fick 1:a, HP och blev BIR valp och kom vidare till gruppfinalen. Där blev jag 6:e placerad av 8 stycken, allså BIG-6, strax efter  reserven.

Matte var jätteglad och nöjd och jag hade bara roligt !

Dagens domare hette Anna Lena Munkvall och kritiken löd som följer :

Maskulin hanvalp med härlig benstomme, stora välplacerade öron, utmärkte proportioner i huvudet, korrekt bett, välvinklad både fram och bak. Utmärkt päls, högt buren svans, rörö sig väl när han vill.

Efteråt fikade vi och då fick jag busa med en Australian Shepherd valp på 5,5 månad. Hon var jättesöt så jag flörtade in mig lite hos henne och vi hade jätteskoj. Sedan mötte vi en Golden retriver valp som gärna ville busa med mig, och eftersom han hade tillåtelse även av sin matte så lekte även vi en stund.

På vägen ner till bilen lite senare så mötte vi en fransk bulldog och en "skokrämshund" som matte kallade henne, en  bostonterrier alltså då. Dem busade jag bara lite med. Ja bostonterriern hälsade jag bara på för han blev lite skraj när "stora jag".

Men när vi hälsat så blev han modigare och jag var ju snäll. Sen åkte vi hem och på vägen hem hämtade vi upp Nea och hennes husse och matte.

Nu skulle det bli mera busa av !