Idag följde vi med husse när han hämtade matte.

Matte blev jätteglad över att se oss och vi träffade en ny kompis på mattes jobb. Hane heter Bonus och är en stooor Golden. Men han var både lekfull och jättesnäll. Vi busade en stund medan matte pratade med sin kollega. Sedan bar det av hemåt  och matte gosade en bra stund med oss, samt bjöd oss på raggmunk när vi kom hem. Det var gott.

Nu ska vi snart sova. Vi hörs !

Ja det har det varit hitills i alla fall. Matte har varit ute på promenad med oss. Det blev en promenad i regnet men vad spelar det för roll. Hittade lite pinnar att leka med, och sedan jagade jag en massa löv som flög omkring.

Lite blött ute gör inte mig så värst mycket, men matte är väl inte direkt överförtjust i regn, men vadå vi ska ju ändå ut så vad spelar dte för roll tyckte hon så promenad blev det. En rätt skön sådan också.

Vi gick mest och strosade omkring, nosade här och nosade där. Ja sådär som man gör. Lite bus blev det ju, men det tog ett tag innan jag fick fart på matte. Men sedan busade vi lite med en pinne som jag hittat. Naturligtvis ville Wille vara med han också, så det blev rätt skoj då.

men annars ingte särskilt här inte. Rätt lugnt.

Ja det blev en sådan idag. Vi tog det lugnt och bara myste och kopplade av. Husse och vi tog några promenader bara vi och husse, för matte var och åt middag hos en väninna. Vi stannade hemma och tog hand om husse och lillhusse, ja dvs de gånger lillhusse var hemma för oftast var han med sina kompisar en sådan här fin dag, men vi höll ju husse sällskap i alal fall. Ibland busade vi alla tre och ibland bara jag och Wille.

Ja mer än jag trodde från början. För idag kom matte först på att vi skulle åka till Aylen och Nea och leka med dem en stund. Det var skojigt må ni tro. Det blir alltid sådan fart när vi ses.

Wille han gick omkring och luktade överallt, medan jag Nea och Aylen hade värsta tafatt lekarna. Ibland kom Wille med en stund han också.

Dessutom hittade Aylens matte en pinne hon kastade, ja först hade matte hittat den och kastat den till Wille, men han tappade intresset för den rätt snart.

Då tog Aylen snabbt som sjutton hand om pinnen och bar den till sin matte, som då alltså kastade iväg den och efter for både jag och Aylen. Vi krockade vid pinnen och Aylen fräste till åt mig så då backade jag. Men sedan hade vi lite skojig dragkamp om den jag och Aylen, och en kort stund kom även Nea och var med.

Sedan busade vi lite till innan matte tyckte det var dags att hämta lillhusse.

Lite senare på kvällen så kom ännu fler människor. Alla ville gratta Aylens matte som fyllde år idag. 

En stund efter dem hör jag Carrie på långt håll. Snart kommer även hon in genom dörren med sin matte, dessutom kommer Caddy med också och honom har jag inte träffat på länge.

Vi bekantar oss först, sedan släpps vi ihop. Men då börjar Caddy svära åt Wille, som svarar och sedan är de osams, så det slutar med att Caddy får sitta i ett eget rum, och Carrie som ville busa med oss, stannade i vårt kök med oss. Jag hade gärna velat leka med Caddy för jag tycker han behöver ha en kompis han med, men jag fick inte leka med honom den här gången. Men det var nog mest för att matte var lite osäker på hur Caddy skulle bete sig mot mig, hon vill ju inte att någon av oss ska göra sig illa precis. Fast det var skoj att busa med Carrie också. Hon är skojig och gör jättefestliga hopp ibland för att komma undan oss två busiga killar. Vi hade skoj åt henne.

Gissa om vi var trötta sedan ojoj ja, det tar på krafterna att busa vet ni.

Lite tårta fick vi också smaka, fast efteråt då allt lugnat ner sig lite. Sedan hade matte bakat äppelkaka, den var jättegod.

Idag var det också fint höstväder här och matte tog med oss på en skön höstpromenad. Hon skulle jobba även idag lite senare medn hon hade ingen brådska det märkte vi ju. Vi tog en lång skön höstpromenad bland nyponbuskar och högt gräs. Efter en stund kom vi till en dal där vi varit för några dagar sedan när Wille liksom verkade få fnatt, för han var så överlyckllig !

Idag släppte matte loss Wille helt, och som han sprang jag har aldrig sett maken till språngmarsch ! Jösses. Det enda jag såg var en rygg lite då och då över gräset. Matte sa att han såg ut som en "hundorm" vad nu det kan betyda.

Själv fick jag stanna i kopplet, för matte litar inte på att jag kommer, när vi busar Wille och jag ! Fast det gör jag ju, det ska jag nog visa henne så snart jag får chansen. Ofta kom Wille fram till mig och så busade vi och rullade runt i gräset, sedan stack han iväg en bit igen ! Varenda gång han kom så fick både han och jag korv, så vi vann ju båda två på att Wille kom till oss då och då.

Så småningom gick vi hemåt igen.

Väl hemma slängde jag mig över vattenskålen ! Jag var så törstig och så varm, ja jisses.

Sedan satte sig matte en stund vid datorn och sen vid TVn innan det var dags för henne att gå till jobbet. Jag hade fått min boll att leka med och några tomma papperasrullar. Wille hade fått några tomma pappersrullar han också och så sin favvoleksak, dragkampsbollen. Den brukar vi busa med när matte gått och jag tröttnat på min boll. Det är skojigt. Ja vilken tur att vi har varandra jag och Wille, vad det skulle vara tråkigt att vara ensam tycker jag.

Så småningom kom mellanhusse hem och då blev det en kort promenad innan det var dags för lite gos och mys med honom förstås. Vi parkerade oss vid mellanhusses fötter så snart han satte sig ner.

En lugn dag blev det idag. Matte tog med oss ut på en skön höstpromenad innan hon gick till jobbet. Kameran hade hon visst med sig, så lite här och där fick vi posera. Men det var bara skoj, för matte hade godis med sig. Vad gör man inte för godis ??

När vi kom in igen så busade hon en bra stund med oss, och vi hade lite dragkamp om en strumpa. Gissa vem som vann ?? Jag förstås, ja i alla fall för det mesta.

När hon sedan gått till jobbet så dröjde det inte särskilt länge förrän vi hörde mellanhusses steg i trappan. Då fick vi komma ut på promenad igen !

Det blev en jätteskojig dag idag. För vi fick både en härlig långpromenad, bus och så träffade en kompis ! En massa massa bilder blev det ju förstås.

Idag har det nämligen varit jättevackert höstväder, och både matte och vi tyckte att en skön höstpromenad skulle vara härligt, om inte annat så som omväxling för all asfalt som vi annars nästan alltid går på. Det blev en promenad på drygt 3 timmar ! Det är långpromenad det.

Matte tog med mig och Wille i bilen och vi åkte och hämtade upp våra kompisar Nea och Aylen. Jag och Wille blev jätteglada, för vi hade gärna velat leka med dem redan igår, men det blev ju inte så. Sedan for vi iväg en bra bit med bilen innan vi slutligen stannade. Ut far både jag och Wille i en väldig fart, för här var vi för inte så länge sedan, fast då tillsammans med husse, matte och lillhusse. Vi hade nämligen än en gång stannat till vid Rosersbergs slottspark. 

Först styrde vi tassarna ner mot vattnet. Det var Mälaren och där blev det en massa fotande för det var enligt matte perfekt fotoväder idag. Jag passade också på att ta ett dopp.

Framförallt Nea och Aylens matte och husse fotade en massa. Men även vår matte hade kameran med sig och tog en massa bilder, fast mer på oss förstås än på Nea och Aylen. men några blev det på dem också.

Efter ett bra tag så gick vi vidare, och då hade vi väntat bra länge på att Nea och Aylens matte skulle bli klara med sitt fotograferande. Vi gick över en massa nedfallna löv i härliga färger matte och vi. Lite här och där blev det fotande förstås. På bilden här nedanför stannde vi en stund och inväntade Nea och Aylen. Vi tröttnade på att stå upp så vi satte oss ner, även matte.

Efter en stund kom de ikapp oss, och vi gick vidare. Vi gick in i ett inhägnat område där det fanns en grillplats också. Jättefint var dte där. Dock hade vi ingen korv med oss att grilla, och dte var ju lite synd tyckte jag. Men sedan när vi släpptes loss alla fyra där i hagen, jag, Nea, Wille och Aylen, då glömde jag bort den tanken för nu blev det busa av må ni tro. Jisses som vi sprang. Att vi dessutom bara kunde springa ner i vattnet när helst vi ville det, ja det gjorde ju buset ännu skojigare. Men Wille han vägrade bada. Istället badade jag gånger flera, så man kan ju kanske säga att jag badade istället för honom.

Medan vi busade runt och for omkring, ömsom i vattnet, ömsom på stranden, då kommer det en matte med en Sheltie gående.

Jag blev jättenyfiken, för det var ingen jag träffat förut. Aylen hon for fram och stormskällde på den stackars killen så han blev ju alldeles paff och höll sig närmare matte sin. Matte kallade in mig och Wille, och sedan kallade även Neas och Aylens matte och husse in dem. Sen gick matte fram och jag kände att hon blev glatt överraskad när hon såg att det var Sheltievalpen Harry som kom förbi, han var också på promenad med sin matte, och samtidigt som oss.

Gissa om jag blev glad när jag förstod vem det var. Det var ju helkul ju !

Harry kom också in i hagen och sedan släpptes först han loss, och därefter så släpptes Nea och Aylen loss.

Jag och Wille var fortfarande kopplade så att Harry inte behövde överfallas av en hel massa jyckar på samma gång. Efter ens tund hade vi bekantat oss och även kommit igång med lekarna och vi hade jätteskojigt.

Vi busade en lång stund med varandra och hade jätteskojigt. Men så småningom tyckte vår matte att det var dags att bege sig av hemåt.

Jag kände då att jag började bli jättetrött, för jag hade sprungit en hel massa idag, jag hade busat, jag hade badat och jag hade dessutom promenerat länge och långt. Inte konstigt att man blev trött då inte.  På väg mot bilen gick vi förbi ytterligare en fårhhage, fast de här hade stängsel runt sin hage istället för sådana där färistar som det låg vid de andra fårens hage. Lite läskiga var fåren allt tyckte jag. Dessutom fanns dte getter där också. Båda sorterna lät på ett konstigt sätt. Men en blir ju nyfiken, så jag gick närapå ända fram till staketet och kollade in dem på nämare håll.

Ja jag nosade faktiskt nästan på dem, men det blev lite läskigt så jag skällde till åt dem varpå då matte genast sa till mig att vara tyst så jag inte skrämde dem. Men vadå skrämde, jag tyckte ju att de var lite läskiga och det måste jag ju tala om för matte, fast inte för fåren för det var ju meningen att de skulle bli rädda för mig när jag började låta tyckte jag.

Men tror ni de blev det då, nä då bara ännu mer nyfikna. Aylen hon skällde konstant på dem länge, länge. Till sist lyckades väl hennes matte delvis övertyga Aylen om att var tyst. Nea hon trodde visst att fåren var någon sorts lekkamrater till henne, för hon hoppade omkring på bakbenen och viftade som bara den på svansen. Hon skulle leka med dem hon.

Wille han var bara tyst och tittade på dem, och han var modig han för han gick ända fram till ett av fåren, utan att bli rädd, och skällde ingenting.

Då fick jag lite mer mod jag med.

Nåväl. Så småningom packades vi in i bilen igen, och det bar av hemåt. Det var skönt tycker jag, för jag var helt slut efter alla äventyr idag !

Ska vila mig ett tag  och piggnar kanske sedan till lite mer frampå kvällen.

Ja det var det visst idag. Jag förstod det när matte packade ner mitt fina utställningskoppel i vår "lilla resemapp".

När allt var nerpackat så kom mellanhusse med ut till bilen. Matte skjutsade honom till hans jobb samtidigt som vi åkte till vår utställning.

När vi kommit en bit på väg så saktade matte plötsligt ner farten. Hon hade sett att det var något konstigt där vid en hållplats. Där låg det en hög med kläder, ja det var det första matte tyckte hon såg. Men när vi närmade sig så såg vi att det var en människa bland de där kläderna också, och den låg på marken, på asfalten vid en busshållplats alldeles ihopkrupen.

Matte stannade bilen och tog med sig mig ut, jag trodde vi var framme och började leta efter hundarna jag, sedan fick jag också syn på den stackars människan som låg där på marken. Vi gick närmare och snart var vi framme. Matte böjde sig ner och ruskade lite lätt på den unga pojken som låg där ihopkrupen. Han var runt 17 år tror matte. Pojken rörde sig inte.

Matte kontrollerade så han andades och om han kändes kall eller varm. Han andades, men rörde sig fortfarande inte.

Då ruskade matte lite hårdare på honom och frågade lågt "Hur mår du".

Han öppnade ögonen lite då men stängde dem snart igen, så matte puffade på honom lite mer för att se om han reagerade, sedan lät hon mig gå fram till honom och nosa på honom. Då öppnade han ögonen en kort stund till, sedan stängde han dem igen. Jag tyckte han verkade frysa så jag pussade honom på näsan och då vaknade han till lite mer. Sedan ringde matte ambulansen som kom innan vi fortsatte vår resa mot utställningen. Matte var lite skakis efteråt kan jag ju säga.

Vi hämtade upp Aylen och Neas matte, men utan Aylen och Nea. Sedan så småningom kom vi fram. Där slog en massa intressanta dofter mot nosen och jag kände spänningen stiga i hela kroppen. Jag blev jättepeppad, och tyckte det var jätteskojigt. En massa hundar mötte vi och en massa hundar gick före oss. Vi gick också förbi hagar där det var staket och innanför dem fanns det stora djur med täcken på. Det var visst hästar det, stora hästar. En annan hade ju bara sett modell mindre. De var jättespännnade men jag fick inte hälsa på dem.

När vi fått vår nummerlapp, väntade vi en stund innan det blev vår tur att gå in i ringen. Där var 5 Welsh Corgi Cardigans, men jag var ensam valp.

Medan jag väntade busade jag med några andra hundar och tog med matte på sightseeing i ridhuset där vi var.

Jag flörtade jag med en väldoftande Cardigan tjej på 16 månader. Mmm hon luktade gott och vi lekte en lång stund.

Sedan kom det förbi två leonberger som ville vara med och leka de också. Men de var stora ! Fast de var snälla och fulla av bus.

Det blev Aylens matte som visade mig i ringen, och vi belönades med BIR-valp rosett och HP. 

Kritiken löd :

7 mån maskulin hund. Bra nosparti, stora öron, bra hals, utmärkt förbröst, bra bröstkorg, står ngt fransyskt. Bra ben och tassar. Välmusklat bakställ, rör sig utmärkt från alla håll. Ngt glad svans i rörelse. Bra päls.

Matte blev jätteglad, Aylens matte också.

Sedan blev det en låååång väntan på att komma in i stora ringen. För tyvärr så gjorde de gruppfinalerna på vuxna hundar, barn med hund och en del annat, innan alla valpar kom in för en gemensam BIS final. Under tiden vi väntade så tog vi en promenad som gick till den sk paddocken där hästhussar och hästmattar red sina hästar för att motionera dem. Först skällde jag på dem, men när matte sa till mig att vara tyst och bara titta, då var jag det. Ingen av hästarna tycktes bry sig om en lite hund som jag som skällde, så det var nog lika gott att vara tyst i alla fall. Vi stod där en rätt lång stund matte och jag. Det var skoj att se dem och jag var väldigt fascinerad av att de var så stora, men verkade så snälla.

Jag fick hälsa på en av dem, och det var visserligen lite läskigt i början, men snart blev det en baggis. Hästen blåste varmluft på min nos, det var rätt mysigt. Sen gick vi in igen till alla hundarna där inne i ridhuset.

När det dröjde ännu längre innan vi skulle in i stora ringen, så funderade matte på om vi skulle åka hem, men sedan ändrade hon sig, och glad var jag för det.

Nu hade jag tid att leka med flera stycken hundar. Det var ju därför jag ville stanna kvar. Bland annat träffade jag en söt cavvisflicka som jag hälsade på, men vi lekte inte för hon var lite blyg.

Jag hittade också en väldigt lekfull kompis där, en västgötaspetsflicka. Gissa om vi lekte. Vi var jämngamla och hade jätteskojigt. Som vi busade. Våra mattar undrade mer än en gång om vi aldrig blev trötta. Men vadå vi var ju valpar, vi orkar busa massor.

Jag hittade också en lapphundkille,som ville leka, men det ville inte hans matte, så vi struntade i det. Sedan busade jag med en Aussi (Australian Shepherd) men hon var lite blyg, men vi hälsade och lekte en kort stund. Matte fotade henne sedan när hon vilade sig.

Bredvid oss huserade en Eurasierhane jag aldrig träffat förut. Först var han lite försiktig och sökte inte direkt kontakt, men efter en stunds uppmjukande lekinviter från mig så busade vi också. Snart kom även hans lillasyster (fast kullsyskon) med hon också.

Medan vi höll på att busa så där, jag och två Eurasier så kom en lite nyfiken isländsk fårhundsflicka fram och ville vara med.

Klart hon fick det, och som om inte det räckte så kom strax därpå även min första lekkompis, västgötaspetsflickan och så en Norsk Buhundsflicka, som också ville leka med oss. Så en stund var vi 5 valpar som busade och hade jätteskoj, och det var fler än en hund som ville vara med.

Sedan träffade jag på Grand Danoisar, andra Eurasiers, ett par Norska Buhundar busade jag också med, och så en Eurasiervalp som ville busa han också.

Så småningom var det min tur att gå in i stora ringen och jag gjorde mitt bästa för att visa upp mig, men jag var så trött så trött, så jag ville helst sitta och vila en stund.

Vi blev inte en av de 5 som fick BIS placering, men vad gjorde det ? Vi hade varit med, vi hade haft jätteskoj och nu var jag trött och ville vila en stund.

I bilen på vägen hem somnade jag nästan på en gång, ja dvs när jag ätit upp godiset och hundkexbenet som matte lagt i bilen på min sovplats.

Nu har matte och jag precis kommit hem från utställningen vi varit på.

Vi är båda jättetrötta, men innan vi ska vila oss, så står det "skräpmats - middag" på schemat.

Jodå matte handlade mat till mig, sig själv, husse, lillhusse och Wille på vägen hem, ni vet sådan där snabbmat som man hämtar på speciella matställen, utmed vägen. Wille och jag delade på en hamburgare och gissa om det smakade bra.

Jag var jättehungrig, även fast jag smakat både toast, smörgås och mazarin idag, men det var ju flera timmar sedan. Sedan fick vi en bit av mattes kyckling och strips. Det var jättegott och både jag och Wille hade gärna ätit ännu mer. Men matte tyckte dte räckte. Vi skulle ju äta vår vanliga kvällsmat sedan också.