Matte och jag tog en promenad trots blåsvädret idag.

Jag har inget emot att det blåser, så länge det inte blåser in i mina öron. Wille hade försökt stänga igen sina han och hade gett mig tips om hur. Matte gillade inte blåsten hon heller, så hon tog närmaste vägen till en skogsdunge i närheten. Där var det bättre och faktiskt riktigt skönt på en del ställen.

Matte är helt säker på att våren närmar sig, så hon hoppades på att hitta lite vårblommor, men inte idag inte.

På avstånd såg jag ett par hundar men vi kom inte så nära varandra att vi kunde bekanta oss. Däremot hittade jag en spännande doft av hare. Matte såg den strax därpå när den skuttade iväg. Jag ville följa efter, men kopplet hindrade mig. Matte gick dock åt samma håll som haren skuttat och jag var ivrig och hopades att jag skulle hinna se den igen. Men det blev inte så, för efter en stund vände matte åt ett annat håll, och då följde ju jag med också. Men några gånger tittade jag lite längtansfullt åt det håll där haren försvunnit.

Matte skrattde åt mig och sa : Ja du den hade du gärna velat ha va ? Men tänk om den har bebisar, då blir ju de ensamma ?

Bebisar har jag hört talas om och träffat tänkte jag, dock inte just av hare. Men kaninbebisar har jag nosat på, och de kan väl inte vara så olika eller ..........?