Och jättetrött ! Vilken dag det varit. Men en massa bilder blev det.

Som ni vet drog matte iväg med mig på utställning i morse. Redan vid 07 tiden fick vi frukost. Sedan åkte vi iväg allihopa. För det var inte bara jag som hade saker för mig idag. Lillhusse skulle på en godisjogg, där springer han 1 km och avslutar i ett godisregn vid mållinjen. Husse skulle möta en kompis och Wille gjorde honom sällskap. Mellanhusse är på riddarspel denna helg.

Aylens matte följde också med mig och matte idag. Vi mötte morr morr med Carrie. Carrie fick följa med hon också fast hon inte skulle ställas ut idag, först imorgon.

Väl framme vid utställningen så var det en hel massa att lukta på, hälsa på och allt sådant, men jag fick inte stanna överallt. Jag fick inte heller leka med alla bar några av dem. Medan vi väntade på vår tur så gick matte omkring med mig så jag fick "kolla läget" lite. Det var en hel massa tält överallt och de var lite läskiga första gångerna tyckte jag, men sedan så blev även de en vana för de fanns ju överallt.

Ibland fick jag sedan sitta i min koja en stund, däremellan var matte ute med mig. Vi gick och gick, och gick ännu mera. Ja en hel massa gick vi omkring.

Så småningom åkte utställningskopplet på och jag fick komma in i den sk ringen där en annan kille väntade på mig, men vi fick inte hälsa vi heller.

Matte tyckte jag skötte mig jättebra. Jag ställdes upp på ett bord någon halvmeter ovanför gräsmattan och tanten som var domare kände igenom mig, pratade med mig pillade både här och där på mig. Visserligen var det lite läskigt när tanten kände mig mellan bakbenen, så jag satte mig ner, men sedan var jag snabbt uppe på benen igen för det var så tråkigt att sitta ner, jag fick bara godis när jag stod upp nämligen. kritiken löd :

"Trevlig maskulin lovande hane, fortfarande under utveckling. Stora fina öron, god rygglinje och ett mkt gott bakställ. Skuldran ngt framskjuten."

Jag fick en 1:a och ett HP.

Det var ju matte helnöjd med.

När utställningsdelen var avklarad så satt jag i kojan en stund igen, men snart tog matte med mig ut på promenad och jag mötte flera hundar. Jag fick nästan busa med en Bichon Havanais, men hans husse ville inte vi skulle mer än hälsa, för han skulle inte smutsa ner sig eftersom han snart skulle in i ringen.

Sedan busade jag med en borzoitjej på 7 månader det är hon till vänster i bilden. Hon var redan utställd och hade också fått 1:a och HP.

Sedan promenerade vi vidare.

Vi mötte många hundar, 2-3 Am Staffordshire hundar, ingen att leka med.

Colliehanar i olika färger, ingen att leka med för de skulle in i ringen.

Men den här collieflickan och jag vi lekte en liten stund. Hon var så söt så jag pussade henne flera gånger.

En foxterrierflicka som jag tyckte om och fick hälsa på och leka lite med.

En foxterrierkille var det där också, men han fick inte hälsa på mig, fast han ville, men jag var lite försiktig.

Vi såg också några Ryska vinthundar undre promenaden. Gissa om de var STORA. Jisses. Jag kände mig väldigt liten när de tittade på oss.

En massa Salukis och Afghaner fanns där också, men ingen  att leka med.

En av Afghanerna hade regnkläder på sig. Hon såg ut att vara van vid det, men jag vete katten om jag skulle vilja byta med henne.

Efter en stunds promenad mötte vi en annan Cardigan, en flicka henne hade jag jätteskojigt med och vi busade massor. Visst ser Afghantjejen i bakgrunden ut att vilja vara med och busa med oss ?

Min nya lekkamrat ser ut så här i närbild. Visst är hon söt ?

Sedan satte vi oss ner en stund och jag fick bara sitta och se mig omkring. Det var rätt skönt det med. Efter en stund valde jag självmant att gå in i kojan och vila en stund. Där inne väntade en härlig grillkorv med bröd till mig. MUMS. Matte stängde sedan kojdörren så jag slumrade faktiskt till lite en kortis. Men jag vaknande när Carrie kom tillbaka efter sin promenad med morr morr. De hade också sett en hel massa hundar.

Efter ett tag så begav vi oss av hemåt, men först stannade vi till vid fikatältet för matte ville ha kaffe. Sedan satte vi oss vi ett bord.

DÄR fanns det en hel massa gott att äta efter folk som glömt eller tappat diverse mat och kadffebröd på gräsmattan där de suttit.

Det tog en stund innan matte upptäckte att jag provsmakade allt goda, men när hon märkte det då fick jag inte fortsätta äta upp resten, för även om det mesta var slut så fanns det lite rester kvar.

Sen fortsatte vi mot bilen och jag kände plötsligt hur trött jag var. Så fort jag var inne i bilen igen, då somnade jag. För en timme sedan vaknande jag, ja utom när jag gick in då var jag ju vaken förståss, men så fort jag var hemma gick jag och lade mig. Nu har jag piggnat till lite.

Det måste ju vara lite rosettbilder med också, och det här var kul så det gör jag gärna om igen.

Jojomensan, för idag blir vi minsann 6 månder gamla. Hoppas alla får en god tårta idag, för det får jag ! Det har matte lovat !

Nospussar till er allihopa !!!

Jajamensan, för uidag kom Aylen och busade med oss. med sig hade hon sin matte. De hade visst blivit hämtade av husse, så vi skulle kunna få leka en stund med varandra. Både Nea och Aylen hade löpt så vi har inte sett dem, och ännu mindre lekt med dem på flera veckor. Först löpte Nea i tre veckor och hennes sista vecka så började Aylen att löpa. Inte fattar jag varför det skulle spela någon roll, men så är det, vi har inte fått leka på jättelänge. Så jag blev jätteglad och ville bara busa. men det fick jag inte, först skulle det rastas av. Sedan gick Wille in och jag strax efter, men Aylen väntade utanför en stund. Nu fick jag utställningskopplet på mig, det betydde utställningsträning, det visste jag.

Men vad förvånad jag blev när matte tog med mig UT i utställningskopplet. Utomhus gick vi fram och tillbaka förbi Aylen och jag försökte att nå henne för att busa, men lyckades inte alls.

Idag skulle vi visst träna utställnings med andra hundar som störningsmoment. Jag skulle tränas att ha hundar i rumpan på mig ! Aylen gick nämligen med sin matte stundom nästan i min rumpa, och stundom en bit bort. Det var allt lite jobbigt, men matte höll stadigt i kopplet och lät mig inte varken nosa eller stanna. Försökte jag stanna eller busa så gick matte bara på därför hade jag inte ngt annat val än att följa med, för utställningskopplet slaknade först när jag gick bredvid matte. Snabbt lärde jag mig det och till sist så kunde jag både passera Aylen, ha henne bakom mig och framför mig och i rumpan utan att bry mig särskilt. Speciellt som matte lockade på mig hela tiden med godis och en glad och uppmuntrande ton ! Det blev faktiskt riktigt skojigt då.

När matte tyckte det räckte så fick jag springa lös och busa en stund med Aylen innan vi gick in, det började regna lite mer än när vi gick ut, men jag brydde mig ju inte särskilt om det.

Väl inne igen så började vi busa som tokar, fast Wille var nog mer intresserad av att rida på Aylen, han hade rätt svårt att fatta att hon sa nej.

Men till sist så fick Aylen in en fullträff bet honom över nosen, och han lomade skamset därifrån, gnällandes. Han visste inte vad han skulle ta vägen riktigt. Jag fattade inte ens vad han höll på med. Varför ville han inte leka istället. Det är ju roligare. Efter en stund kom han med i leken han också, men flera var de gånger som man såg att andra tankar blockerade honom, men han höll sitt avstånd.

Efter en stund började lillhusse blåsa såpbubblor, dte tycker jag är både lite läskigt och roligt samtidigt. Aylen fångade några bubblor, men de smakade ju inget vidare så hon bara puttade på dem istället så de gick sönder. Det tyckte hon var skoj.

Idag fick vi hoppa in i bilen en sväng och sedan bar det av iväg på nya äventyr. Jodå det är alltid ett äventyr att åka bil, man vet aldrig vart man hamnar. Idag stannade vi till hos våra kompisar Puffy och Caddy en stund, och där blev det både busa och bada av. Även Meya var där och hon ville bara leka, leka och leka ännu mer med oss, hon var nog värre än mig. Men kul är hon den tjejen.

Hon har förresten fått ett litet rosa knyte i sin familj nu. En lite människovalp vid namn Michaela. Visserligen var valpen lite skrynklig sådär men hon luktade väldigt gott. Jag ville pussa på henne med det fick jag inte, bara på foten. När vi först fick syn på henne då blev vi osäkra både jag och Hector. Men efter en stund vågade vi i alla fall gå fram och titta på henne, nosa och så småningom pussa henne.

Lite senare när matte fikat och sådant där som hon gör då och då så gick vi på en promenad tillsammans med Nathalie. Jag tog genast över kopplet och drog omkring på henne tills matte sa till henne att bromsa mig.

När hon började göra det var det inga problem för mig att färdas i hennes takt. Snarare tvärtom. På vägen hem till deras hus igen så stannde matte till vid ett vattendrag. Där fick jag bada om jag ville. Gissa om jag blev glad. Det var jättevarmt och skönt i vattnet och inte var det särskilt djupt heller.

Jag försökte flera gånger locka ner Wille i vattnet till bus, men ahn var ju lite fjompig sådär och "vågade" inte bada riktigt.

Men efter en stunds enträget bus med mig så hamnade även han i vattnet.

Nathalie, det är Michelas moster, fick hämta kameran för den hade matte lämnat i bilen. Under tiden badade jag en hel massa och simmade. 

Vi hittade en stor pinne att busa en stund med också. Det var skoj och med lite samarbete så kunde vi bogsera upp den.

Jodå bilderna de kommer här. Ha det gott vännerna !

Idag följde matte med på en kvällspromenad. Det var hon, jag och Wille som gjorde sällskap. Husse hade gått och lagt sig, han har ju inte semester.

Vi mötte ett par kompisar på promenanden, eller kanske blivande kompisar ska man säga. Den första vi mötte var en ljusbrun spets som var rätt så skällig, så den fick vi inte hälsa på. Jag skällde tillbaka några gånger, men matte sa till mig att vara tyst, så då var det ju bara till att lyssna. Efter den kom en söt westietjej gående. Den hälsade vi på. Hon var 6 år men gillade att leka. men efter en kort stund skulle hon gå vidare, så då gjorde vi dte vi med, men åt ett annat håll. Plötsligt tvärstannde Wille och bara stod stilla. Jag fattade inget alls för jag såg inget, inte just då. Men snart såg jag vad Wille had efått syn på, en igelkottemamma med två bebisar. De promenerade omkring där i gräset och letade mat troligen. Men när mammam fick syn på oss, då liksom "kurrade" hon till sina barn och så gick de in till en buske och gömde sig där, eller om de bodde där. Undre tiden jag stod och såg på igelkottarna så hade Wille spänt upp sig som värsta hingst (mattes uttryck) för där kom det en tjej gåendes ! En vizsla tjej sa matte att det var. Jag kände på långt håll att hon luktade som en del fläckar Wille och jag hittat under våra promenander. Mne jag fattad einte ett dugg varför han hade anledning att stila upp sig så ????? Men vizslatjejen hon var inte sen att hänga på och hon flörtade hej vilt (mattes uttryck) med Wille. Men hennes matte hade kortat upp hennes koppel mycket, och ännu mer sedan hon fick höra att vi var hanar, som om det skulle spela någon roll ?

Jag föröskte få henne att leka en stund med mig, men hon hade bara ögon för Wille, urtrist för jag var ju leksugen ! Flera gånger föröskte jag men då snäste hon bar åt mig och till slut så övergick jag till att busa och jaga min svans istället och sedan provsmakade jag gräset. Igelkottarna hade ju försvunnit, så dem kunde jag ju inte leka med alls. Till sist så lade jag mig bara en stund ner i gräset - uttråkad. Rätt snart gick vi vidare, men inte förrän vizslatjejen hade kommit en bit bort. Då lyckades jag få Wille att busa med mig en kort stund, men snart så for hans blick iväg till tjejen igen, fast hon var så långt bort nu. Nåväl, väl hemma var det dags att sova.

Wille hade visst lite svårt att somna, han låg och smågnällde lite, tills matte satte sig ner på golvet med honom och gosade en stund med honom och kliade hans mage. Jag fick också vara med och få magen kliad. Det var mysigt. Sedan somande vi allihopa och sov gott.

...innan vi överhuvudtaget hann få hjälp av matte att skriva in några rader. Men kul hade vi och åt tårta det gjorde vi i flera om gångar.

Roligast var det nog att busa med Carrie som kom med sin matte. Men först fick Wille och hon busa, så då fick jag stanna utanför grinden och se på en stund tills de busar av sig det värsta. Jag är inte säker på varför, men jag tror det kan bero på att Carrie är rätt hårdhänt tycker matte i början av busandet. Sedan lugnar hon ner sig när det värsta busfnattet lagt sig.

Jag har varit öm i ryggen och matte tycker det är bästa att jag tar det lugnt då, och eftersom Carrie gärna vill lägga sig på mig, för jag hinner alltid undan hennes busattacker annars, så är matte lite försiktig. Inte gör det mig så värst mycket, bara jag får busa, för det är viktigast....

Nog busade vi allt. Vi for runt i alla tillåtna rum bland mattor och möbler och hade jätteskojigt. Men ibland måsta en ju stanna upp och dricka lite vatten. Men så småningom blev vi trötta och vilade en stund. När vi hämtat andan lite, jadå satte vi igång igen.

Men sedan när alla gästerna åkt hem, då var vi helt slut jag och ville. Själv somnade jag som en stock och Wille sov nog bra hårt han med, för han snarkade !

Idag är det rätt svalt och skönt ute, och det ska visst bli regn frampå eftermiddagen/kvällen säger matte. Det var skönt att promenera en stund i lagom tempo. Nosa lite här och där, busa en del och skälla ut katterna som gick förbi lite snobbigt sådär med huvudet högt. Matte var ut med mig först, och vi mötte en liten tikvalp på 13 veckor som var en Am staff tjej. Hon var jöätteglad och ville busa me dmig helatiden, men det kunde vi ju inte göra. Matte och valpens unga husse skulle ju gå vidare och vi med. Men vi hoppas vi ses igen snart och då hoppas jag matte har kameran med sig.

Valpens husse trodde nog att vi skulle ses fler gånger, antingen när han själv var ute med valpen, eller när hans föräldrar var det, för de bodde inte så långt från oss.

Idag är det regnväder så det har barar blivit kortare promenader. Inte för att regnet stör mig särskilt mycket, men matte gillar inte regn och definitivt inte Wille. Jag provsmakade det rinnande regnvattnet och det var friskt och gott. Men matte tyckte det var olämpligt att dricka sådant vatten, när jag har friskt vatten inne. Men vadå smaka kan man väl göra. Provsmakade också ett av alla ekollon som fallit ner när det blåste sådant igår och i förrgår, men det fick jag genast "Spotta ut". Så typiskt matte. Sedan försökte jag få Wille att busa lite med mig, men det hade han ingen lust till, han ville bara komma in och undan från regnet. men när vi väl kommit in, då passade det alldeles utmärkt för honom att busa lite. Då for vi runt inomhus så mattorna blev skrynkliga.

När det värsta busfnattet lagt sig, då lade vi oss vi med. Jag har ju min mysiga "Bur" att sova i med en mjuk fäll. Ja, om Wille ville så fick ju han sova där han med, men han vill inte så då får jag ha den för mig själv. Som vanligt tycker han att det är alldeles för varmt att sova någon annanstans än på det svala golvet.