Ja allt på en gång, nästan i alla fall.

Husse som hade varit iväg en sväng kom hem med Wille och hämtade istället mig. Sedan åkte vi och mötte matte vid en sk höstmarknad. Där lämnade husse över mig och lillhusse till matte, och sedan åkte han iväg. Jag blev väldigt nyfiken och funderade  "Vad ska hända nu då ?"

Vi gick mot ett ställe där det väsnades en del och det promenerade folk och hundar lite varstans. Så kom vi då in på ett område där jag aldrig varit, och dte första jag fick syn på och funderade på vad dte var, dte var ngt litet som såg ut som två larver som dansade runt en sten. Det var visste en leksak sa matte, men inte för hundar. Jag ställde mig och tittade på dem, med raggen ngt lite på ryggen. Matte lät mig stå där en stund tills jag vågade gå närmare och lite närmare. Till slut ville jag ju försöka nosa på de där sakerna, men de kröp ju omkring så jag hann ju inte. Men titta på dem det gjorde jag.

Samtidigt bredvid de här larverna så gick det omkring två andra saker och lät. Den ena "skällde" och den andra "jamade".

Det var två leksaker sa matte det med. Hunden brydde jag mig inte så mycket om, för den tystnade efter en stund. Men katten den nosade jag på och ville gärna leka med. Men det fick jag inte. Efter en stund gick vi vidare.

På alla sidor omkring mig var det karuseller och torgstånd blandat. Jag tittad epå dem men brydde mig inte om dem särskilt mycket. Ibland böjde sig någon ner och hälsade på mig, och ibland fick jag syn på en hundkompis. Lillhusse försvann plötsligt upp i någon sorts flygplan, som matte kallade de. Där satt han och åkte så runt, runt och upp och så ner. Jag tittade lite fundersamt på honom och undrade om han skulle komma ner snart. Men efter en stund tröttnade jag och började nosa omkring på marken för att se om där fanns ngt intressant. Så småningom "landade" lillhusse och vi gick vidare. Matte handlade lite torggodis och kikade lite på vad som fanns. Lillhusse åkte lite fler karuseller och hoppade i hoppborgen. Sedan gick förbi de där skojiga sakerna som lät igen.

Denna gång försökte jag få matte att förstå att jag ville ha den lilla leksakshunden som skällde med mig hem, så jag tog den i svansen och bar iväg med den. Men jag kom bara en kort bit innan matte hejdade mig och lämnade tillbaka den på sin plats. Jag var inte sämre än att jag tog den igen, och igen. Men inte köpte matte den till mig inte, nä då.

Till sist så var matte tvungen att ta mig därifrån, vilket inte var det lättaste, för jag ville leka med leksakshunden.

Efter en stund gick vi så hemåt, och jag utforskade lite intressanta dofter istället.

På vägen hem mötte vi tre andra hundar. jag var lite osäker på om jag ville hälsa på dem, för en av dem verkade väldigt osäker och skällde en massa. Matte stannade en stund på behörigt avstånd och jag fick stå och kika på hunden, strax bredvid matte. De andra hundarnas matte stannade också och våra mattar började prata. Så småningom fick en av de andra hundarna gå fram och hälsa på mig, medan de övriga två var en bit bort. Den jag hälsade på var en pembroketik som var jättetrevlig. Vi lekte lite.

Sedan fick jag hälsa på den andra hunden som inte var osäker och vi hälsade bara artigt på varandra, sedan var vi nöjda. Den osäkra hunden ville nu hälsa på mig och vi hälsade men inte mer än så för sedan gick vi åt varsitt håll, och jag återvände till pembroketiken och lekte lite försiktigt. Efter en stund tyckte matte att vi skulle gå vidare, så vi hundar sa hej åt varandra och så gick vi var och en åt sitt håll. Så småningom var vi hemma igen. Där väntade Nea och Aylen på oss, och vi busade en stund.

Efter ett tag åkte de hem med sin matte, och det blev lugnt hemma igen.

Nu kunde Wille och jag sova en stund, för vi var rätt trötta. Det hade varit en händelserik dag idag.

Ikväll kom Carrie och busade med oss. Jag blev jätteglad. Det var några dagar sedan jag fick busa med henne ordentligt, men nu var hon här.

Vi busade så mattorna for omkring. Runt runt sprang vi och så vände vi och sprang tillbaka. Till sist så tyckte husse och Carries matte att vi skulle gå ut och busa istället. Så det gjorde vi. Nattis (lillhusses och mellanhusses kusin) var med Carries matte också och henne var det länge sedan jag träffade. Hon luktade jättespännande av Meya doft. Så jag nosade av henne en hel del också. Det var skönt att komm ut en stund för det var så varmt fortfarande precis som det varit hela dagen fast klockan nu var efter 20.

Efter promenaden var vi något trötta, men efter att ha hämtat andan ett tag så var det dags för mera bus ! Vi hade jätteskojigt. Vid 22 tiden åkte Carrie hem och då var jag trött och somnade nästan på en gång vid mattes fötter.

Natti Natti !

Jo det blev det, fast det hade jag inte väntat mig att det skulle bli, och inte Wille heller misstänker jag !

Först tog ju matte med oss ut på en förmiddagspromenad. Men precis utanför dörren tvärstannade jag för jag hade fått syn på Diesel. Ja vi har busat en hel del när vi mötts ute på kvällspromenader. men nu kom han farande helt oväntat mot oss. Först höll matte oss båda i kort koppel så vi inte skulle hälsa, för hon letade nog efter hans husse. När hon hittat honom med blicken och fått tillåtelse att vi skulle busa då lättade hon i mitt koppel först. Vi busade en stund och Wille gnällde och ahde sig, för matte höll fortfarande honom i kort koppel så han inte skulle bråka. Men han had einte ens en tanke på det märkte hon snart för han började vifta som sjutton på svansen och ville vara med. Då släppte hon efter lite im kopplet. Men bara lite i taget, för eftersom Diesel är en chihuahua så är han väldigt liten jämfört med oss. men han var ju lös så när han tyckte Wille blev för busig då gick han, eller hoppade snarare, iväg lagom utom räckhåll för Willes koppels längd. Sedan kom han tillbaka och busade en stund till. Så hoppade han iväg en bit utom räckhåll igen. Jadå så höll han på att retas en bra stund. Efter ett tag så gick vi vidare. Det var skönt ute för solen sken och det var höstvackert och varmt. det blev en lite promenad.

När vi sedan vara på väg tillbaka, då såg jag hur Diesel försökte busa med en Dobermann, medan Lorden stod vid sin terass innanför staketet och såg på. Matte stannade och jag tror hon funderade på vilken väg hon skulle välja. Efter en stund valde hon att gå förbi Lorden. Jag och Wille ville ju absolut fram till Lorden och hälsa, men matte gav Wille ett ryck i kopplet när han började spänna upp sig och så när han såg på henne då lockade hon glatt på honom och gav honom godis. Jag hade ju också fokuserat på Lorden, men när matte lät sådär jätteglad då kunde en ju inte låta bli att lyssna. När hon dessutom bjöd på godis då reagerade jag direkt och vips vara jag bredvid henne och bortglömd var Lorden. Matte vände och gick tillbaka förbi Lorden en gång till. Hon klät jätteglad på rösten och ahde godis, och nu var dte abra att följa henne som gällde, och det gjorde vi. Vi sneglade dock mot Lorden när vi gick förbi honom, men vi drog inte dit. Så vände matte igen och än en gång gick vi förbi Lorden, den här gången hade vi båda ögonkontakt hela tiden med matte och hon blev så glad och tyckte vi var jätteduktiga. Massor av beröm och godis fick vi. Sen så fortsatte vi hemåt.

Väl hemma var både Wille och jag rätt trötta i huvudet så vi tog våra tuggben och lade oss i varsitt rum och tuggade på dem.

Efter en stund förstod jag att matte skulle gå iväg någonstans, för hon plockade fram våra leksaker som vi bara få ha vid de tillfällen då hon ska iväg. Hon försvann iväg, men blev inte borta så värst länge.

När hon kom tillbaka luktade hon jättespännand eav vår kompis Carrie, och lite annat. Men hur jag än kikade bakom henne, så såg jag inte Carrie alls. Gav upp och busade lite med matte istället. Då plötsliogt kommer Carrie in genom döreen, bara så där !!!! Vi hann inte ens tala om för matte att hon var påväg !

men gissa om dte blev busa av nu ! Ja jösses ! Vad skoj vi hade må ni tro.

Vi for runt i alla tillåtna rum och busade, medan matte bara satt och fikade med Carries matte i lugn och ro.

Efter en stund blev Wille lite påstridig och ville nog annat än bara busa med Carrie, men då blev hon förbannad må ni tro. Hon bara tvärvände och fräste till så ordentligt till Wille, så han lade sig ner direkt på rygg och såg ynklig ut. Hon lät honom ligga så en stund, men sedan reste han sig upp om än lite dämpat.

Men snart så lekte han och Carrie igen så då var allt frid och fröjd. Men en sak är säker Wille försökte inte en gång till. Till och med jag hade helt kommit av mig i leken när Carrie fräste ifrån så skarpt. Men vi lekte och hade jätteskojigt ett bra tag till innan Carrie måste åka hem.

Då tog matte istället en promenad med oss och sedan gav hon sig iväg till jobbet. Strax efter hon gått kom mellanhusse hem och tog en ny promenad med oss. Sedan dröjde det inte länge förrän även husse och lillhusse var hemma de med.

Nä faktiskt jättejobbigt !

Imorse tog husse med oss ut på morgonpromenad. Då givck vi förbi Lorden och han for upp skällande mot staketet. Lite överraskad blev jag, men sen ville jag fram och hälsa. Men tror du jag fick det då, nädå inte alls, jag skulle gå förbi honom !

Senare efter lunch då var det matte som tog med oss på promenad. Jag trodde det skulle bli en "vanlig" promenad, men det blev det definitivt inte alls. Vi tog en väg vi gick häromdagen, där bussen pös och jag blev lite skraj.

Nästan på en gång under vår promenad, mötte vi en hund som jag ville hälsa på. men det fick jag inte. Matte hon gick förbi den och fick nästan släpa oss förbi hunden vi mötte för både jag och Wille skulle absolut hälsa på den. Till sist tröttnade hon nog på vår motsträvighet för då sa hon skarpt till oss "Fot", jag förstod att hon menade det och försökte verkligen gå bredvid henne, men kunde inte låta bli att titta efter hunden.

En gång till sa matte "Fot" samtidigt som matte vände och bytte riktning och därmed hann jag inte med, och inte Wille heller, så det blev ett ryck i kopplet varpå vi direkt förstod att matte inte gillade det här beteendet hos någon av oss. Vi följde med henne och lite senare under vägen kom en katt springandes framför nosen nästan på oss. Jag ville efter den, men matte bytte riktning igen och jag fick följa med.

Snart kom vi fram till den vägen vi skulle gå över och jag hade redan börjat dra mig tillbaka i kopplet och saktat ner stegen, för det var här bussen hade pyst så väldigt förra gången och jag ville inte gå dit igen.

Wille han bara gick på han. Matte stannade till och busade en stund med mig på behörigt avstånd från vägen, och jag kunde inte låta bli att smittas av hennes "businviter". Wille försökte också busa, men matte busade mest med mig, och utan att jag märkte det så hade vi efter en stunds bus kommit närmare och närmare vägen där vi skulle gå över. Sedan stannade matte en bit från vägen och jag, som kände mig rätt uppiggad vid det här laget satte mig ner en stund bredvid henne. Där stannade vi länge och det blev grön gubbe flera gånger, men inte gick vi inte. Nänä vi stod där vi stod, en bit från promenadvägen bredvid den stora vägen. Vi såg hundar, människor och cyklar gå och åka förbi. Men vi fick inte hälsa på någon av dem. Försökte vi så sa matte bara "Nej". Matte fick säga till Wille några gånger innan han lyssnade. Han ville ju gå vidare han, jag hade inget emot att stanna kvar här en stund till jag. När så äntligen Wille satte sig ner och liksom "gav upp" sitt enträgna försök till att få matte att röra på sig, då stod vi kvar en stund till sedan fick vi godis av matte och hon talade om hur duktiga vi var.

Så gick vi då över vägen, och jag var inte särskilt bekymrad över det jag bara följde med. När vi gått en bit på andra sidan vägen kom vi till en hundhage och där fick vi springa och busa så mycket vi orkade jag och Wille.

Det var jätteskoj ! Vi jagade varandra och busade som bara den. Till sist var vi rätt trötta båda två. Vi tog en vilopaus och lade oss i gräset och svalkade av oss lite.

Men sedan kom nästa omgång av busfnatt över oss, så vi tog en sväng till av bus. Men rätt snart tog orken slut och både jag och Wille lade oss ner i varsin grop som vi grävt.

Ja de var  redan påbörjade av andra hundar tidigare, vi bara grävde bort deras doft och klädde den i vår doft istället. Matte passade på att filma oss lite också.

http://www.youtube.com/watch?v=IPDpX6vlIxo

Efter att vi vilat en bra stund så undrade matte om vi ville gå hem. Vi kom genast. Efter en kort promenad stannade vi till och fick dricka vatten på en mack vi passerade. Det var gott. Sedan fortsatte vi hemåt.

Visserligen piggnade Wille till lite efter vattnet, men han fick inte busa i kopplet för matte, utan skulle gå bredvid henne ordentligt. Efter en stunds promenad såg vi två hundar och lite senare en katt. Den ena hunden ville jag hälsa på, men se det fick jag inte för matte sa till mig och eftersom jag redan var så trött så orkade jag inte annat än återgå till att promenera vid sidan av henne och Wille, och då i slakt koppel. Matte tyckte vi var jätteduktiga. Vi fick både godis och en massa beröm.

Så småningom var vi hemma igen och gissa om det kändes skönt.

Sådant här är jag inte van vid så det blev en väldigt jobbig promenad det här.

Men vi drack vatten och sedan lade vi oss att sova en stund, båda två.

Idag åkte vi till Vallentuna och till en inofficiell utställning där. Jag hade matte, lillhusse, husse och Aylen och Neas matte med mig. Vi had eockså nea med oss. Inte för att hon skulle ställas ut, utan för att lillhusse så gärna ville ställa ut en hund han med så då skulle han få låna Nea och ställa ut henne i barn med hund som tydligen också ordnades där. Det var han jätteglad för.

När vi kom fram letade vi reda på en bra plats och sedan tog matte med mig på en rundtur medan husse och lillhusse fikade.

Där var en hel massa nya kompisar som jag ville leka med, men alla fick inte leka med mig för sina mattar och hussar. Men en schäfer valp och en shepherd valp fick jag leka med, just på den rundturen. Vi hade jätteskojigt, men mattes kamera var hos husse.

Så småningom var det dags för uppvisning då.

Aylens matte tog mig in i utställningsringen och jag tyckte det var jätteskoj och var väldigt peppad så jag hoppade och studsade omkring lite. Jag tror Aylens matte blev lite sur på mig, för hon fräste till åt mig, och då lugnade jag mig, för stunden i alla fall. Men vad gör man när man är så glad över ett äventyr så man inte kan hålla sig lugn för allt spännande pirr och bus i kroppen ? Jag tycker ju det här är jätteskoj, ja utom när Aylens matte blir sur på mig då. Det är alltid otrevligt. Jovisst jag kan springa fint, stå bra och röra mig rätt på tillsägelse, men inte idag !

Domaren studerade mig när jag lyfts upp på bordet, kände igenom mig och pratade med mig. Lite kittlades det, men jag föröskte stå stilla, även fast jag helst hade velat busa med domaren också. Sedan fick jag springa några vändor fram och tillbaka innan jag slutligen ställdes upp för bedömning och kritik.

Jag belönades med godis från Aylens matte samt två rosetter, en HP rosett och en BIR-valp rosett. Sedan sprang vi hoppamndes och busandes ut från ringen, eller i alla fall jag. När jag kom ut från ringen blev det bus, kramar och gos från både matte, husse och lillhusse, samt några pussar från Nea. Härligt.

Efter en kort stund skulle vi visst in i ringen igen, och denna gång för gruppbedömning av vallhundsgruppen. Vi var några valpar och jag kom som nummer 5 i gruppen i slutplaceringen, dvs BIG-5, det betyder visst att jag var reservvalp till BIS final, om nu ingen av de andra 4 före mig skulle kunna vara med, men vi inväntade inte den utan jag gick på promenad med husse, tog en fika med matte och lillhusse, och busade lite med Nea.

Så småningom var det lillhusses tur att visa Nea, och han tyckte det var jätteskoj.

När alla var klara så skjutsade vi matte till jobbet.

Husse lämnade också av Nea och hennes matte hos sig och sen åkte vi hem till Wille. Han blev jätteglad när vi kom och ville bara busa. Men då var jag rätt trött och ville helst sova en stund först. Det fick jag göra, även om Wille föröskte flörta till sig en lekstund med mig. Men när jag vilar klart, då blev det fart och som vi busade. Vi blev om möjligt ännu tröttare efteråt.

Nu har jag Aylen och Nea och Wille busat ett bra tag, så vi är helt slut. Jag var ju redan lite trött efter dagen hittills och desutom hade ju Aylen sovit över här i natt, så det var en lite trött Hector som nu tog en vilopaus från bus och stoj.

Men tills Nea och Aylen gick hem med sin matte och husse (eller fick skjuts av husse) så busade vi nästan hela tiden. men skoj hade vi.

Ja här avlöser de varandra tydligen.

Imorse vid halv åtta tiden väckte matte mig, Aylen och Wille. Vi skulle gå med henne ut på rastningspromenad. När vi kom in så fick vi frukost och det smakade bra. Vi var hungriga alla tre. Matte åt också lite frukost, men inte så värst mycket idag. Hon verkade lite nervös och rastlös tyckte jag. Undrar vad som är på gång idag, för alldeles säkert är det något.

Rätt snart fick jag svaret för matte stoppade in mig i bilen och så åkte vi iväg. Hon hade också packat ner mina saker som jag bara har med mig till utställningar.

Så småningom kom vi fram och jag blev nyfiken på vart vi var. Först trodde jag att vi var där valpkursen är, men det var helt fel såg jag sedan, vi var på ett helt annat ställe nu men även här var det många hundar, fast jag såg bara valpar. Den här gången var vi i Rimbo berättade matte, vi var på deras hembygdsgård, och snart såg jag att visst var det utställning på gång.

Matte och jag tog en promenad medan vi väntade, men lite konfunderad var jag för på utställningarna hittills har Aylens matte varit med, men inte idag. Idag skulle matte visa mig på egen hand tydligen då. Genast blev jag jättepeppad för matte brukar vara riktigt rolig när vi går någonstans i koppel bland en massa andra hundar. Jag började studsa och hoppa och bita i kopplet för nu ville jag ha fart på matte. Det funkade vi gick en bit bort från utställningsringen och busade en bra stund. Jätteskojigt !!!

Så småningom kom utställningskopplet på och jag visste att nu skulle jag röra mig ngt sånär snyggt i kopplet. Men vad svårt det var för jag var ju jätteladdad och hade svårt att springa framåt ordentligt. Så lite bus blev det allt i ringen. Både domaren och ringsekreteraren hade skojigt åt mig. Tills sist sa matte till mig, väldigt bestämt, att skärpa mig, så då gjorde jag det, ja i alla fall i några minuter.

Jag stod på ett bord idag med och domaren klämde och kände på mig och det kittlades lite så jag ville busa med henne, men det fick jag inte göra för matte. Men vadå charma domaren är väl det som gäller ! Eller ?

Domaren tyckte om mig för hon pratade en kort stund med mig innan hon bad matte lyfta ner mig på marken igen och springa lite till. Den här gången höll jag mig lite i ordning och sedan vara det klart. Hur det gick ?

Ja jag fick 1:a, HP och blev BIR valp och kom vidare till gruppfinalen. Där blev jag 6:e placerad av 8 stycken, allså BIG-6, strax efter  reserven.

Matte var jätteglad och nöjd och jag hade bara roligt !

Dagens domare hette Anna Lena Munkvall och kritiken löd som följer :

Maskulin hanvalp med härlig benstomme, stora välplacerade öron, utmärkte proportioner i huvudet, korrekt bett, välvinklad både fram och bak. Utmärkt päls, högt buren svans, rörö sig väl när han vill.

Efteråt fikade vi och då fick jag busa med en Australian Shepherd valp på 5,5 månad. Hon var jättesöt så jag flörtade in mig lite hos henne och vi hade jätteskoj. Sedan mötte vi en Golden retriver valp som gärna ville busa med mig, och eftersom han hade tillåtelse även av sin matte så lekte även vi en stund.

På vägen ner till bilen lite senare så mötte vi en fransk bulldog och en "skokrämshund" som matte kallade henne, en  bostonterrier alltså då. Dem busade jag bara lite med. Ja bostonterriern hälsade jag bara på för han blev lite skraj när "stora jag".

Men när vi hälsat så blev han modigare och jag var ju snäll. Sen åkte vi hem och på vägen hem hämtade vi upp Nea och hennes husse och matte.

Nu skulle det bli mera busa av !

Jo ni så blev det faktiskt idag, och dte helt oväntat ! Annarrs brukar vi kunna ana att dte är ngt på gång, men idag märktes inget sådant. Plötsligt kom bara Aylen in där genom dörren tillsammans med vår husse. Han hade åkt iväg med bilen, så mycket visste jag, dte hördes ju. Men sedan då. Han måste ju ha hittat Aylen någonstans på vägen eller så, för inte tror jag att han åker och hämtar henne speciellt för vår skull. Det är inte som han brukar ju.

Tydligen var det så att Aylen och Neas matte och husse skulle ha kräftskiva hos sig ikväll, och Aylen som då är som värsta dammasugare på allt på marken/golvet, hon får ju inte äta kräftor, det är inte lämpligt säger hennes matte. Så hon ska sova här hos oss i natt och får åka hem imorgon någon gång.

Gissa om vi har busat nu. Jodå i flera timmar. 

Men vid ett par tillfällen då var vi ute med matte eller husse, alla tre på samma gång. Då fick de lite att hålla reda på kan jag ju säga. Jag menar tre busiga Cardigans, det är lite att hålla reda på det. Nu vet vi ju vad "Fot" och "Gå fint" är så när matte sa till oss att göra det så blev det så också. Fast jag svängde ju lite här och där och jag ville ju busa i kopplet också, men se det var inte tillåtet idag. Jo, jag försökte flera gånger, men inte en chans, matte hade koll på mig med, fast hon hade två andra att hålla reda på också. När vi gick förbi Lorden så stod han bara häpet och såg på oss när vi passerade. Han undrade nog vad som hänt och hur vi kunde vara tre nu helt plötsligt.

Väl hemma igen då fick vi busa så mycket vi orkade. Då blev det fart. Husse var med på ett hörn han med så kul hade vi. Lite morr morr blev det ju, men vadå vi kan ju inte alltid vara tysta.

Nu har vi precis tuggat i oss varsin morot. Det var ett tag sedan så det var riktigt gott, även om Aylen försökte stjäla min morot flera gånger. Men inte fick hon det för mig inte, nänä, någon måtta får det vara. Så jag tog den med mig ut på balkongen, och där fick jag vara ifred med den.

Aylen fann sig i det och var mer intresserad av annat som kan finnas på en balkong, ja löv och sådant vet ni.

Nu ska jag ta igen mig lite tror jag nog. Det är nog bäst det.