Jajamen, den här veckans aktiviteter är inte avslutade ännu. Idag var det ju dags för valpkurs igen. Förra gången missade vi den ju eftersom vi var på resande tass, men den här gången trodde vi att vi skulle missa den, för matte litar inte på bilen för fem öre just nu. Men den startade och både skjutsade oss till kursen och hämtade hem oss.

Självklart var jag jätteglad att träffa alla kompisarna på kursen, men inte fick jag hälsa på dem inte, nänä för här skulle arbetas och tränas !

Början blev lite seg för instruktören sprang hit och dit och hörde med de övriga, men efter en stund så började vi kvällens träning.

Vi började med kontaktövningar. Då skulle jag få matte att ge mig godis genom att se på henne ordentligt. Det kan hon ju numera riktigt bra för det har verkligen varit hårdträning på det under den gångna helgen. Fick klart godkänt av mig.

Sedan gällde "ryggsäcken", ja alltså att matte skulle hålla i mig och klia mig på bröstkorgen för att sedan efter en stund släppa mig. Klarade hon bra också.

Till sist skulle jag få matte att följa med mig då vi skulle gå slalom bland alla människor och hundvalpar som stod i en ring med ett par tre meters mellanrum. Det var hon inte riktigt bra på än, vi måste nog träna det lite mer. För rätt ofta hängde hon inte med när jag bytte riktning och ville hälsa på hundarna som stod lite varstans. Måste träna henne mer i det !

När alla gjort det och inte alla lyckades få med sig sina hussar och mattar som de borde, då fick de som ville testa utan koppel. Matte sa

"Nej tror inte det", när instruktören frågade henne om hon ville prova.

"Varför då undrade instruktören, det är ju inga monster som vi har här.

"Jamen, sa matte, om han inte lyssnar då ?"

"Ja då handlar det bara om vem som är roligast"

"OK då", tyckte matte och ville prova.

Jag fattade ju inte vad hon oroade sig för ? Jag har ju lyckats få min matte riktigt rolig när hon måste, så jag trodde gott att hon fixade det utan problem. Hade jag fel tror ni ? Nänä inte alls, precis som jag trodde så kunde matte vara roligare än alla andra hundar och mattar/hussar tillsammans, ja det är inte utan att man blir stolt då, eller hur ? Dessutom visste hon ju vilken som var min favvoleksak, och den använde hon flitigt må jag säga, så varför skulle jag går till någon annan ?

Jo i och för sig, en tjej ville jag ju busa med och hon var en liten söt chihuahuatjej. Men matte kunde vara roligare än henne med, så när jag hälsat på tjejen, så kom jag med språng till matte och då blev hon jätteglad och busade länge med mig.

Instruktören tyckte matte var jätteduktig ! Gissa om matte växte flera cm då, ja jag med för utan mig hade hon inte varit så bra på att locka med mig.

Efter den träningen blev det en lekpaus. Sedan blev det lite följsamhetsträning, alltså att jag skulle följa matte och hon skulle se mig. Det gjorde hon också bra idag, och en hel massa godis fick jag av henne, det gillar jag ju väldigt !

Jag gjorde några trickiga svängar, men hon hängde med, och de få gånger hon inte gjorde det, då hämtade jag henne. För godis det ville hon gärna dela med sig av och det fick jag varenda gång jag hämtade henne, men även så fort hon gick bredvid mig och höll min ögonkontakt så gav hon mig godis. Precis som det ska vara.

Jodå det var skojigt ikväll, men matte hade glömt kameran hemma, så några bilder får ni inte idag.

När vi busat klart och var på väg tillbaka till utställningen så började det regna. Det regnade bara mer och mer och till sist bestämde sig matte för att vi skulle åka hem medan det värsta regnandet drog fram. Vi bodde ju inte så långt från utställningsplatsen så om vädret blev bättre kunde vi åka tillbak dit på kort tid. Så vi åkte "hem" till vår stuga och åt en god lunch bestående av potatissallad och kyckling. Jadå jag fick smaka jag med.

Det klarnade upp lagom tills lunchen var avklarad så vid 14 tiden återvände vi till utställningsplatsen. 14.30 skulle bedömningen i stora ringen börja. Så vi var döär i rätt så god tid.

Jag var allt lite trött och ville helst nog sova en stund till. Men Aylens matte busade upp mig så jag piggnade till rätt bra och strax före 15 äntrade vi stora ringen tillsammans med en sådär 26 andra valpar också. Här är några av dem

Inte heller idag blev jag bland de som blev uttagna till själva BIS valp finalen, men det gjorde inte mig något för jag hade passat på att busa med de andra och det var skojigt det. Däremot Pomeranianen som syns på andra bilden uppifrån kom till slutfinalen och slutade på en 3:e plats i finalen. Visst är han söt. Honom busade jag lite med sedan efter utställningen precis innan vi skulle hem.

Matte var jättenöjd med mig och jag satt i hennes knä och sov nästan hela vägen tillbaka till "stugan" som var vårt tillfälliga hem den här helgen.

Efter det var det en massa timmar kvar tills vi skulle in i stora ringen på eftermiddagen, den ring där det avgörs vem som blir BIG, BIS och BIS valp.

Vi hade tur och träffade på en annan Cardigan och även Pembrok ägare som tyckte att vi skulle ta och kila iväg till en rasthage och låta oss hundar leka med varandra. En toppenidé tyckte jag, och matte med, så vi följde med allihopa, även Carrie med matte och Aylen med matte. Det blev jätteskoj, men till en början betedde sig den andra mattens hundar lite konstigt mot Carrie, det skällde ut henne flera gånger och vågade inte hälsa på henne. Carrie som var så snäll. Men efter ett bra tag så vågade de sig fram och nosa och sedan hälsa på henne, om än tveksamt.

Från vänster på bilden är det : Kim - en cardigan hane, Jag, Blondie - en Cardigantik och Snutt - en pembroke tjej. Saknas på dne här bilden gör Carrie och Aylen för de var någon ananstans i hagen.

Lite fler busbilder kommer dte här

Ibland när de skällde ut Carrie undrade jag vad de skällde och väsnades så för. Fattade inte varför man skäller på Carrie alls.

Här är hela gänget samalt !

Från vänster igen då :

Kim, Blondie, Snutt, jag, Carrie och Aylen. Det var jätteskojigt att busa med så många kompisar ! Hoppas vi gör om det fler gånger.

Efter utställning åkte vi in till Visby. Morr morr tyckte Carrie verkasde lite orolig så Carrie fick ta med sig sin pipis så hon fick annat att tänka på.

I Visby strosade vi omkring en stund och tittade på en massa saker. Ibland stannde matte till och tittade på lite saker som fanns. Då passade jag på att lägga mig raklång på kullerstensvägen.

Jag hitatde några får som jag tyckte var söta, tygdjur eller som matte sa "gosedjur". Men jag fick inte leka med dem. Däremot fotades jag med dem.

Vi promenerade omkring i ett par timmar i Visby och fotade lite här och lite där. Jodå en massa poserande blev det.

Sedan stannade vi till på ett mysigt litet café, som matte varmt rekommenderar om inte annat så för dess trevliga värdinna och ägare. Hon gillade hundar så vi var jättevälkomna in att fika på hennes uteterass, för det fanns inga stolar och bord inomhus, det var för litet.

Vi hundar bjöds på pannkaka och våfflor och gissa om vi gillade det. Matte, Aylens matte, morr morr och Liz de fikade och alla utom Liz åt äppelkaka med vaniljsås. Liz hon tog en god glass hon.

Allt smakade jättegott. Jodå jag fick smaka lite av mattes äppelpaj också.

När vi fikat klart och tackade för oss, så gick vi vidare och strosade lite mer i Visby. Bland annat uppför en jättelång trappa, på en mur, utmed en mur, och bland en massa fina hus.

Carrie gillade visst att hoppa upp på och gå på murar och sådant, och jag var inte dne som var sen att hänga på.

Vi gick också förbi en jättefin kyrka som matte absolut måste fota.

Den jättelånga trappan tog oss upp på en kulle där man kunde se ner över Visby. Det var jättevackert, och som gjort för att posera vid tyckte både Aylens matte, min matte och Carries matte. Så det blev några foton där med.

Många vi mötte ville gärna hälsa på oss eller fråga lite om oss. Det var skojigt. När vi lämnade Visby för den här gången, så gick vi genom en lekpark. Där var det en läskig häst i trä med vagn också den av trä som jag skällde ut.

Matte väntade ut mig en stund, sedan gick vi närmare och tittade på den. Efter en stund blev jag mer nyfiken än rädd så då gick jag närmare och till och med upp i hästens vagn. Naturligtvis fotade matte, hennes kamera var inte långt borta idag inte. 

Jag såg också världens största nyckelpiga, fast denna var i sten som jag skällde lite på.

Men även den gick vi fram till.

När vi var klara med den delen då släpptes vi lösa en stund utanför Visby murar och fick leka. Men matte höll för säkerhets skull mig i koppel en stund innan hon lät mig springa lite lös, men bara en kort stund innan vi gick vidare.  

Muren vi gick utmed var jättestor. Matte fotade den också lite här och där medan vi promenerade vidare utmed den.

Väl hemma så åt vi en sen middag och var rätt trötta efter dagen som gått. Det blev till att nattas tidigt. Det var en dag i morgon också.

Ja jisses vilken dag det blev idag. Vi börjar med själv utställningen.

Vid 9 tiden åkte vi iväg. Väl framme vard et en veterinär som kände lite på mig och tittade på mig. Sedan fick matte en stämpel på min n ummerlapp.

Vi installerade oss vid vår ring och sedan tog matte med mig på en promenand så att jag skulle få se mig omkring, vänja mig lite och kolla läget, som hon sa. Det var jättespännnade. En massa hundar skällde eller ville leka med mig.

Så småningom var det vår tur att gå in i ringen. Då fick jag mitt utställningskoppel på mig, det är vackert blått och genast förstod jag att nu skulle här showas. Så blev det. Det var Aylens matte som visade mig och domaren gillade mig visst jättemycket för han lekte lite med mig och skojade.

Först fick jag röra mig ett par varv och sedan ställdes jag upp på ett litet bord. Det var lite rangligt, men efter att domaren själv sett till att placera det bra på marken så kunde jag stå på det och han kände igenom mig.

När han var nöjd fick vi röra på oss lite till, och sedan gav han mig en fin rosett, och sen fick jag två till.

Dagens kritik löd som följer :

"Very pleasing 6 months old male. Good head and expression which is enchanted by the correct use of his ears. Good legs, strong bone, good topline, pleasing hindquarters. Moves very well."

Aylens matte blev jätteglad och tyckte jag varit jätteduktig, men matte hon blev ännu gladare och lät mig leka en stund med en av mina fina rosetter. Vet ni jag fick en 1a, ett HP och jag blev BIR valp. Jag blev bästa valpen i min ras alltså. Det var jätteskoj. Visserligen var det bara jag, men domaren tyckte jag var värd att bli BIR så då blev jag det. Även om matte visste att hon hade en mysig och fin  hund så visste även domaren det nu.

Sedan var det Aylens tur. Hon skötte sig som värsta stiliga lady i ringen, hon har ställts ut några gånger ju, så hon kan det där nu. Hon fick också flera rosetter, en av dem var vackert blågul och betydde CERT. Gissa om Aylens matte blev glad ! Hon lyfte upp Aylen jättehögt i luften och sedan pussade hon henne, precis som matte pussat och kramat om mig när jag var klar i ringen.

Carrie skulle inte ställas ut förrän i morgon men hon var med alla fall och fick se sig omkring lite. Nu var det klart för ett tag framåt. Vi inväntade finalerna i stora ringen och medan åt vi mat och fikade. Matte och jag delade på en grillkorv med bröd vi. Jättegott.

I stora ringen var det ungefär 30 valpar som skulle tävla om utställningens bästa valp, och det är ju rätt många det.

Här är två av mina konkurrenter. Den ena är en creméfärgad Chow Chow, och den andra är en Rudihund tror jag - en springer spaniel. Kolla hans steg det du !

Men ingen av de här gick vidare de heller, men de var riktigt roliga att leka med !

Men jag var jätteglad och tyckte det var skojigt med så många valpar och ville helst busa hela tiden. Det var flera som hade roligt åt mina bus, speciellt medan vi väntade i uppsamlingsringen.

Men Jag skärpte till mig och kom in i stora ringen med fart !

Jag kom ju inte bland de som domaren valde ut till finalen, men vad gjorde det ? Jag hade ju jätteskoj !

Nästa stopp blev vid havet. Där stannade vi och väntade en stund på en bilfärja som skulle ta oss över ett sund så vi kom till en mindre ö än Gotland, den heter Fårö. Jag fick sitta kvar i bilen, men kunde ändå se att vi och bilen stod på ngt gult stort som golvet rörde sig på, precis som färjan vi åkt till Gotland.

Så här såg ön ut på avstånd innan vi kom in i hamnen.

Efter en liten stund så kom vi iland på den här lilla ön då som heter Fårö.

Där var det en massa spännande att titta på och göra. Jag har aldrig sett sådan här berg och klippor som det var här. De var branta och de var lite vitaktiga. Men de flesta kunde man gå på. Det var jättespännande och jag utforskade en helt ny värld. Det blev en hel massa poseringsbilder på både mig, Aylen och Carrie. Här är ett gäng av dem.

Matte tog med mig ner till havet, och där smakade jag på vattnet som var salt, men jag badade också. Det var jättehärligt. Vattnet var riktigt skönt. Så småningom kom även Carrie och tog sig ett bad. Matte tog en hel massa foton på mig förstås, men också på Carrie och Aylen. Ja vi hade kort sagt jätteskojigt.

Medan jag var där i vattnet så fick jag syn på några små små fiskar. De måste jag ju studera lite närmare och höll på att dyka på öronen ner bland dem. Försökte ta en av dem, men lyckades inget vidare. De var ju jättesmå, bara 1,5 cm eller så (enligt matte) men roligt var det.

Här funderar jag på om jag ska bada en gång till, Men jag provar och det var lika skönt i vattnet här.

Sedan blev det förstås en massa vyer också, för matte tyckte det var jättevackert här ute på ön. Här kommer ett gäng av de bilderna.

Men vilket äventyr jag varit på idag må ni tro. Bara att klättra omkring på alla dessa klippor och stenar, ja det blir en rätt trötter av. Så Jag tog en lite vilopaus innan vi gick tillbaka till bilen.

Det började nu bli dags att åka hem till vår "stuga" igen. För det blir en lång dag imorgon. Efter en kort bilresa så körde vi åter ombord på bilfärjan och det bar av "hemåt till vår stuga".

Så var det tydligen då dags att resa. Det var tänkt att Lillhusse och husse och Wille också skulle följa med, men lillhusse blev lite hängig och senare fick han feber berättade husse, så det stannade hemma istället. Då blev det bara jag och matte som reste iväg. Men idag följde både husse och Lillhusse med oss till vänthallen.

Först åkte vi tåg jättelänge, och jag har aldrig åkt tåg förut, så det var lite läskigt till en början, men både matte, husse och lillhusse var ju med, så jag gick ombord jag med. Väl där somnade jag efter en stund på golvet.

Efter en rätt lång tågresa så gick vi ut ur tåget och jag hittade helt nya gräsmattor att utforska. Det var spännande.

Husse och Lillhusse väntade en stund med oss, men sedan gav de sig av hemåt så lillhusse skulle få komma i säng för han var trött. Men idag hade han ingen feber i alla fall.

Matte och jag satt i vänthallen och väntade en lång stund, och jag åt min middag där i vänthallen. Det smakade gott.

Sedan fick jag smaka mattes kanelbulle och även hennes varmkorv. Jag drack lite vatten, men var inte så särskilt törstig.

Vi hade varit ute i god tid för matte ville ha det så, så att jag skulle vänja mig och kunna ta det lugnt.

Så småningom var det dags att resa sig och "checka in" sa matte. Vi lämnade ifrån oss min koja, jag var lite orolig då över att den skulle komma bort, men det var visst inte matte så jag fick väl lita på henne. Sedan återstod lite mer väntan. Snart började det kom fler hundar, och jag ville gärna hälsa på dem, men det ville inte matte och deras mattar. Så jag fick nöja mig med att se på dem och pratat lite med dem. Så såg vi vår båt komma in i hamn, fast det var nog mest matte som tyckte det var spännande.

Det kom fler och fler människor och till sist blev det rätt trångt, men matte såg till att ingen stod för nära mig och att jag skulle ha plats att sitta på utan att känna mig inträngd på ngt sätt. Det var så skönt. Vid ett tillfälle när det började närma sig insläpp till båten, ja vi skulle åka båt, då kom ett par med barnvagn väldigt nära oss. Matte vände sig bara vänligt om till dem och sa

"Jag har en lite hundvalp här, så kan ni vara snälla och flytta er barnvagn lite tillbaka."

"OJ sa de javisst kan vi det, svarade de".

Sedan började de prata med matte och hälsade på mig. Visst kunde matte ha lyft upp mig, men jag vill ju helst vara på golvet och skulle nog ha tyckt det var jobbigare att sitta i mattes famn, för jag är ju ändå rätt stor nu, faktiskt 6 månader.

Sedan gick vi ombord på båten. Det var konstigt golv vi gick på, och det gungade lite under tassarna, men det var väldigt spännande och jag ville gärna kika ut genom fönsterrutorna utmed gången. Matte lät mig göra det. Det var spännande må ni tro !!

Väl ombord på båten så gick vi till hundsalongen. Där stannade vi nästan hela resan, som enligt matte tog 3 timmar. Jag måste ju bara kolla in alla hundar som också nu var ombord. Så flera gånger kikade jag under sätet för att se evm som satt där bakom. Men jag fick inte åla mig alltför långt in under sätet för då sa matte till mig. Både den matten bakom och framför oss sa att de hade arga hundar, men jag såg ju på dem att de var rädda och osäkra så jag ville bara prata lite med dem och se så de kanske lugnade ner sig lite.

Annars så sov jag mesta tiden, ja i alla fall när jag insett att även här var det inte tillåtet att leka med alla andra hundar, och det var många kan jag säga.

När vi åkt båt en bra stund tog matte med mig upp på övre däck. Där var det både läskigt och spännande att gå. Jag var väldigt nyfiken på det golvet vi gick på och jag gillade att kunna kika ut genom staketet på vattnet som forsade fram där nedanför båten utmed båtens sidor.

När vi kom in igen var jag rätt trött så jag lade mig att sova en stund till. Men först fick jag en smörgås med korv av matte, den hade hon gjort i ordning hemma och tagit med sig till mig.

Nästa gång jag vaknade så var vi framme i Visby, så gick vi först för att hämta ut vårt bagage, och min koja kom den med ! Vad skönt.

Vi möttes av Carrie och morr morr. Jag blev jätteglad, äntligen någon att leka med, men först måste jag på toa.

Carrie och jag lekte en stund innan vi till sist åkte till vårt nya tillfälliga hem.

Där fick jag installera mig i lugn och ro och nosa omkring en stund, fast klockan var långt över tolv på natten. Vi bodde i ett jättefint hus. Det här är kök/Vardagsrum/ena sovrummet.

Här sov matte och morr morr.

Sedan ville jag gå och sova och kröp in i kojan. Matte stängde den för natten och sedan sov vi, och jag sov jättegott.

Idag kom vår kompis Aylen och busade med oss. Vi blev jätteglada. Inte för att vi hade tråkigt men det blir roligare ju fler man är som busar, eller hur ?

Wille han var rätt tråkig han, för han skulle hela tiden uppvakta Aylen för han gillade visste hennes doft just nu ! Rätt som dte var medan vi busade så kommer Wille och försöker flörta in sig hos Aylen, men hon avspisade honom. Ibland fick dock jag mig en känga när Wille hann undan. Naturligtvis försvarade jag mig och då bad Aylen om ursäkt, sedan fortsatte vi busa.

Ibland blev det hetlevrade brottningsmatcher mellan oss två, men Aylen var ju äldst och jag höll mig i skinnet. Ett par gånger ifrågasatte jag henne, men då svarade hon bara med att vända sig bort och gå sin väg, då blev ju jag jättepaff, för jag trodde hon ville diskutera saken med mig. Efter en stund gick jag efter henne och gissa om jag då fick fjäska in mig bra mycket hos henne för att hon över huvudtaget skulle notera att jag var där. Jojo så är det, men vi hade skojigt i alla fall för vi busade en hel massa.

Det blev rätt tråkigt sedan när de skulle åka hem igen, fast det förstås då hade jag ju Wille. Men först tog matte med mig ut på en promenad. men dte var väldig konstig promenad för så fort jag drog före henne i kopplet, då vände hon och gick åt ett helt annat håll än jag tänkt. Det var bara att följa med då. Så höll hon på tills jag gick bredvid henne eller snett bakom henne, då släppte hon mig lös, och min första tanke var att studera det jag inte hunnit, men sedan kom jag ju snabbt på att idag gick visst inte matte där jag ville, hon gick sina egna vägar. Så det var bara att försöka hålla koll på henne samtidigt passa på att nosa lite varstans. Men det gick bra. Det var skönt att vara lite lös och raca av sig en del. Så småningom kallade matte på mig och jag kom då fick jag busa med henne och godis fick jag också då blev jag överraskad. Jag visste inte att matte hade godis med sig idag, men när jag väl kommit underfund med det, då visste ju jag direkt vart det var mest lönsamt att vara. Matte är alltid frikostig med godis när vi tränar eller gör ngt som är svårt. Dessutom är hon ofta väldigt rolig när hon busar och tränar.

Väl hemma igen busade jag en stund med Wille. Jag snodde hans tuggben hela tiden, för jag ville ju ha det. För att han inte skulle komma åt det så gömde jag det bakom soffan. Wille är för bred och kommer inte in bakom den. Men tji vad jag bedrog mig om jag trodde att det skulle få ligga kvar där. Matte plockade fram det hela tiden, och gav det till Wille. Utom vid ett tillfälle, då lät hon det ligga kvar bakom soffan tills jag börjat tugga på det andra tuggbenet istället.

Då tog hon fram det som låg bakom soffan och gav det till Wille. När jag försökte ta det den gången, då fräste Wille ifrån, så jag fann det bäst att hålla mig därifrån tills han tappat intresset för sitt ben. Det vet jag att han gör om jag börjar leka med honom istället. Sedan kan jag när Wille minst anar det ta det igen och gå till min skattgömma med det. Jag väntade på rätt tillfälle, men idag kom det inte, försökte locka honom till lek, men inte idag tydligen. Så jag höll mig till mitt andra tuggben istället. Det gick ju det med.