Nu har matte kommit hem igen. Vi var och hämtade henne vid hennes jobb. Hon hade en "godispåse" med till oss, men ännu har vi inte fått veta vad som finns i den. Men en kan ju gissa, en har ju en supernos !

Nu har vi nyss kommit in från en skön lunchpromenad med matte. Under påromenanden mötte vi en familj med en lite ledsen flicka i 5 års åldern ungefär. Hon grät och grät och dte rätt högt !

Wille blev jätteskraj och började skälla. Jag själv stannade bara upp och tittade på honom och undrade vad som var läskigt ? Stort frågetecken blev jag ?? Själv gick jag fram till den ledsna flickan och ville pussa bort hennes tårar istället för att skälla på henne, men både jag och matte stod som två frågetecken och undrade vad det var som Wille blev så rädd för ??

Matte lät Wille stå där borta där han stod och sa bara till honom att vara tyst, för hans skällande kunde ju göra flickan rädd och ännu mer ledsen. Wille tystnade men muttrade lite en bit bort.

Flickan blev tvärtyst och väldigt överraskad när jag pussade henne, glatt viftande på svansen. Wille han höll sig på avstånd. Han totalvägrade att gå fram. Matte tvingade honom inte bara såg till att han inte skällde.

Så småningom släppte pappan ner flickan på marken och då ville hon genast klappa mig och känna på mig. Det fick hon ju gärna göra. Sedan hälsade jag på hennes mamma och pappa också. De tyckte vi var söta båda två, även fast "fegisen" stod en bit bort. När föräldrarna och flickan börjad egå bort från oss, då blev Wille nyfiken och nosade efter dem på avstånd. Flickan vände sig om där hon gick mellan mamma och pappa och sa "Hej då vovvarna" och vinkade till oss.

Vi gick vidare vi också. Efter en stund kände vi lukten av en katt, en ny katt. Snart såg vi den och den var stor, grå och länghårig så vi skällde på den, eller jag skällde medan Wille mest mrrfffaade, alltså varken skällde eller morrade utan snarare något mellanting mellan dem. Katten reste ragg och fräste så han spottade åt oss, desto mer skällde jag, men matte sa till mig och andra gången lyckades hon få mig att lyssna för hon prasslade med en påse i fickan. GODIS ! Vad snopen jag blev inte visste jag att matte hade godis med sig idag ! Genast talade jag om att jag ville smaka NU ! Wille han gjorde likadant. Matte höll i påsen och började gå bort från katten och vi följde med och fick vårt godis. Sedan fortsatte vi hemåt igen och mötte familjen med flickan en gång till, men den här gången var hon alldeles tyst, och nu kunde Wille gå fram och hälsa på henne. Hon fick en godis av matte att ge oss också. Det ville vi ju gärna. Men först provsmakade hon den själv, och jag blev jättesnopen ! Hon spottade ut den och fick en ny av matte, och den gav hon till mig och en annan till Wille. Sedan fick hon klappa oss båda.

Sedan gick vi hem och höll på att snubbla på en tråd som spänts precis framför vår port.

De höll nämligen på att lägga snygga stenar framför porten och måste få det rakt. Därför hade de spänt en "snubbeltråd" över vägen. Matte lyfte på sina fötter men Wille höll på att ta med sig tråden in i porten han. Då först upptäckte han att den var i vägen och lyfte tassarna jättehögt. Själv nosade jag först på den, sedan traskade jag bara över den, fast jag fastnade nästan med ena baktassen. Men matte hjälpte mig att lyfta den tassen högre så den fick komma med den med.

Nu är vi hemma och ska nog vila en stund till inann vi sätter i gång med lite bus !

Ja här avlöser de varandra tydligen.

Imorse vid halv åtta tiden väckte matte mig, Aylen och Wille. Vi skulle gå med henne ut på rastningspromenad. När vi kom in så fick vi frukost och det smakade bra. Vi var hungriga alla tre. Matte åt också lite frukost, men inte så värst mycket idag. Hon verkade lite nervös och rastlös tyckte jag. Undrar vad som är på gång idag, för alldeles säkert är det något.

Rätt snart fick jag svaret för matte stoppade in mig i bilen och så åkte vi iväg. Hon hade också packat ner mina saker som jag bara har med mig till utställningar.

Så småningom kom vi fram och jag blev nyfiken på vart vi var. Först trodde jag att vi var där valpkursen är, men det var helt fel såg jag sedan, vi var på ett helt annat ställe nu men även här var det många hundar, fast jag såg bara valpar. Den här gången var vi i Rimbo berättade matte, vi var på deras hembygdsgård, och snart såg jag att visst var det utställning på gång.

Matte och jag tog en promenad medan vi väntade, men lite konfunderad var jag för på utställningarna hittills har Aylens matte varit med, men inte idag. Idag skulle matte visa mig på egen hand tydligen då. Genast blev jag jättepeppad för matte brukar vara riktigt rolig när vi går någonstans i koppel bland en massa andra hundar. Jag började studsa och hoppa och bita i kopplet för nu ville jag ha fart på matte. Det funkade vi gick en bit bort från utställningsringen och busade en bra stund. Jätteskojigt !!!

Så småningom kom utställningskopplet på och jag visste att nu skulle jag röra mig ngt sånär snyggt i kopplet. Men vad svårt det var för jag var ju jätteladdad och hade svårt att springa framåt ordentligt. Så lite bus blev det allt i ringen. Både domaren och ringsekreteraren hade skojigt åt mig. Tills sist sa matte till mig, väldigt bestämt, att skärpa mig, så då gjorde jag det, ja i alla fall i några minuter.

Jag stod på ett bord idag med och domaren klämde och kände på mig och det kittlades lite så jag ville busa med henne, men det fick jag inte göra för matte. Men vadå charma domaren är väl det som gäller ! Eller ?

Domaren tyckte om mig för hon pratade en kort stund med mig innan hon bad matte lyfta ner mig på marken igen och springa lite till. Den här gången höll jag mig lite i ordning och sedan vara det klart. Hur det gick ?

Ja jag fick 1:a, HP och blev BIR valp och kom vidare till gruppfinalen. Där blev jag 6:e placerad av 8 stycken, allså BIG-6, strax efter  reserven.

Matte var jätteglad och nöjd och jag hade bara roligt !

Dagens domare hette Anna Lena Munkvall och kritiken löd som följer :

Maskulin hanvalp med härlig benstomme, stora välplacerade öron, utmärkte proportioner i huvudet, korrekt bett, välvinklad både fram och bak. Utmärkt päls, högt buren svans, rörö sig väl när han vill.

Efteråt fikade vi och då fick jag busa med en Australian Shepherd valp på 5,5 månad. Hon var jättesöt så jag flörtade in mig lite hos henne och vi hade jätteskoj. Sedan mötte vi en Golden retriver valp som gärna ville busa med mig, och eftersom han hade tillåtelse även av sin matte så lekte även vi en stund.

På vägen ner till bilen lite senare så mötte vi en fransk bulldog och en "skokrämshund" som matte kallade henne, en  bostonterrier alltså då. Dem busade jag bara lite med. Ja bostonterriern hälsade jag bara på för han blev lite skraj när "stora jag".

Men när vi hälsat så blev han modigare och jag var ju snäll. Sen åkte vi hem och på vägen hem hämtade vi upp Nea och hennes husse och matte.

Nu skulle det bli mera busa av !

Helt plötsligt verkar hösten ha kommit hit till oss. Det är bara 4 grader när vi går ut på den sista rastningsrundan för idag.

Det har varit en rätt lugn dag tills husse kom hem i alla fall. För han had eköpt med sig varsitt tuggben till oss, för de vi redan har, de är slut. Gissa om vi blev glada. Dessbärre tog ju de här slut rätt fort, ja faktiskt efter 4 timmars idogt tuggande. Ja vi tuggade inte hela tiden, men när vi tuggade så tuggade vi mycket. Men sedan vara vi redo för bus och hyss. Matte höll på att hänga upp tvätt som hon tvättat och som skulle torka, när så telefonen ringde. Plötsligt blev matte upptagen en stund i telefonen, och då passade jag på. Jag visste att i mattes väska (som just nu stod på golvet) fanns det godis. Nu ville jag ha de och började försöka tugga mig in i väskan. Men dte var så segt skinn i den, så jag kom liksom ingen vart. Så småningom upptäckte jag en dragkedja som när jag drog i den snällt öppnade väskan till mig.

Ahhh tänkte jag nu kommer jag åt godiset. Det gjorde jag också. Det låg i en påse som jag med lätthet tog ut ur väskan.

Men nu hörde matte att jag var upptagen av ngt och kom in till mig. När hon fick se vad jag gjorde så sa hon till den i telefonen att vänta en stund, eller kanske kunde hon ringa upp snart. Sedan lade hon på och tog hand om både väska och godis. Men lite hann jag få i alla fall. Sedan tog hon fram ett par leksaker åt oss och så ringde hon upp den person hon pratat med, ja jag antar det i alla fall. Nu hade vi lite och göra medan matte pratade på.

När hon pratat klart då tog hon en promenad med oss, och vi fick busa en stund i hundhagen. Det var skoj, men det var rätt kallt och blåsigt.

Jajamen, den här veckans aktiviteter är inte avslutade ännu. Idag var det ju dags för valpkurs igen. Förra gången missade vi den ju eftersom vi var på resande tass, men den här gången trodde vi att vi skulle missa den, för matte litar inte på bilen för fem öre just nu. Men den startade och både skjutsade oss till kursen och hämtade hem oss.

Självklart var jag jätteglad att träffa alla kompisarna på kursen, men inte fick jag hälsa på dem inte, nänä för här skulle arbetas och tränas !

Början blev lite seg för instruktören sprang hit och dit och hörde med de övriga, men efter en stund så började vi kvällens träning.

Vi började med kontaktövningar. Då skulle jag få matte att ge mig godis genom att se på henne ordentligt. Det kan hon ju numera riktigt bra för det har verkligen varit hårdträning på det under den gångna helgen. Fick klart godkänt av mig.

Sedan gällde "ryggsäcken", ja alltså att matte skulle hålla i mig och klia mig på bröstkorgen för att sedan efter en stund släppa mig. Klarade hon bra också.

Till sist skulle jag få matte att följa med mig då vi skulle gå slalom bland alla människor och hundvalpar som stod i en ring med ett par tre meters mellanrum. Det var hon inte riktigt bra på än, vi måste nog träna det lite mer. För rätt ofta hängde hon inte med när jag bytte riktning och ville hälsa på hundarna som stod lite varstans. Måste träna henne mer i det !

När alla gjort det och inte alla lyckades få med sig sina hussar och mattar som de borde, då fick de som ville testa utan koppel. Matte sa

"Nej tror inte det", när instruktören frågade henne om hon ville prova.

"Varför då undrade instruktören, det är ju inga monster som vi har här.

"Jamen, sa matte, om han inte lyssnar då ?"

"Ja då handlar det bara om vem som är roligast"

"OK då", tyckte matte och ville prova.

Jag fattade ju inte vad hon oroade sig för ? Jag har ju lyckats få min matte riktigt rolig när hon måste, så jag trodde gott att hon fixade det utan problem. Hade jag fel tror ni ? Nänä inte alls, precis som jag trodde så kunde matte vara roligare än alla andra hundar och mattar/hussar tillsammans, ja det är inte utan att man blir stolt då, eller hur ? Dessutom visste hon ju vilken som var min favvoleksak, och den använde hon flitigt må jag säga, så varför skulle jag går till någon annan ?

Jo i och för sig, en tjej ville jag ju busa med och hon var en liten söt chihuahuatjej. Men matte kunde vara roligare än henne med, så när jag hälsat på tjejen, så kom jag med språng till matte och då blev hon jätteglad och busade länge med mig.

Instruktören tyckte matte var jätteduktig ! Gissa om matte växte flera cm då, ja jag med för utan mig hade hon inte varit så bra på att locka med mig.

Efter den träningen blev det en lekpaus. Sedan blev det lite följsamhetsträning, alltså att jag skulle följa matte och hon skulle se mig. Det gjorde hon också bra idag, och en hel massa godis fick jag av henne, det gillar jag ju väldigt !

Jag gjorde några trickiga svängar, men hon hängde med, och de få gånger hon inte gjorde det, då hämtade jag henne. För godis det ville hon gärna dela med sig av och det fick jag varenda gång jag hämtade henne, men även så fort hon gick bredvid mig och höll min ögonkontakt så gav hon mig godis. Precis som det ska vara.

Jodå det var skojigt ikväll, men matte hade glömt kameran hemma, så några bilder får ni inte idag.

Klockan 03.50 gick matte och jag upp idag. 07.05 skulle båten gå hem för senast 1 timme innan båten gick skulle vi vara där.

Vi hade lagt oss tidigt och jag tyckte det var alldeles bak och fram, för vi gick i säng när det var ljust ute, men gick upp när det var mörkt.

Strax efter 04.00 fick jag en morgonpromenad. Vid 04.30 åt jag frukost, ja det gick fakitskt bra det med. Rastningen innan vi skulle åka blev rätt spännande för matte, för hon stannade och såg på ett åskväder som drog fram utmed fastlandets östkust. Hos oss var det stjärnklart och 5 grader varmt, men vid fastlandet var det troligen varmare, spöregn och uppenbarligen åska också.

Snart var det så dags att ge sig av. Väl framme vid hamnen så fick vi vänta en bra stund innan vi kom ombord.

När vi installerat oss och båten börjat gå mot fastlandet, då gick matte och handlade frukost till sig och de övriga i vårt sällskap. Det serverades färdiga frukostbrickor med en massa gott på. Matte orkade inte äta upp allt utan delade frikostigt med sig till mig. Och jag åt med god aptit.

En muffin som matte hade köpt blev Aylen jättesugen på och satt och såg på den en lång stund innan hon förstod att den inte var ämnad till henne.

Jag försökte då och då få fart på Aylen, men som den diva hon är så hade hon ingen direkt lust att leka vid 07 tiden på morgonen. Men sådär vid 9 tiden då piggnade hon till och vi busade en del.

Carrie hon var trött så hon sov nästan hela tiden. 

Men jag och Aylen vi busade en del, och mittemot oss så satt det en ung blandrashane som kanske hade velat leka med oss. Han såg ut att vara lite rädd för att resa med båten.

Jag kröp försiktigt fram mot honom och pussade honom nästan på tassen, men matte hindrade mig.

Istället fick jag hålla mig till Aylen och så Carrie förstås, som bara sov nästan hela tiden.

När vi så började närma oss hamnen på fastlandet då tog matte med mig på en promenad på däck. Morr morr och Carrie gjorde oss sällskap.

Det var skönt att komma ut en stund och det blåste friskt. Matte var väldigt tyst för hon mådde inget vidare, hon hade ont i magen och kände sig lite illamående och hängig. Men så fort hon kom upp på däck och fick frisk luft så piggnade hon till. Vi gick en runda också för det var skönt att röra på sig lite.

Väl i hamn så bar det av hemåt. Det skulle bli skönt att komma hem nu, efter den här intensiva helgen. Gissa om vi var trötta.

Matte och jag tog en skön promenad nu på kvällen. Det var så tyst och lugnt och det kändes väldigt avspänt nu när allt utställningsståhej var avklarat. Matte behövde nog varva ner lite efter all spänning hon med så det blev en lång promenad på nästan 1 timme. Jag fick hoppa och busa i allt långt gräs och sedan sprang jag och busade lite med matte också.

Men så plötsligt märkte jag att matte var på väg mot ett håll där det gällde att hålla sig på helspänn, nämligen förbi en hage med en massa fyrbenta djur i. Jag såg dem redan på långt håll och sträckte på mig för att se bättre.

Gissa vad som stod därborta på andra sidan vägen (håll för ögonen nu Sigge), där var det ett helt gäng med kossor, både stora och små. Jag blev fruktansvärt nyfiken på dem för jag hade ju hört Sigge berätta om Komonster och nu såg jag dem med egna ögon. Men inte var de alltför läskiga tyckte jag. Visst skällde jag ut dem en del, men när matte sagt till mig att vara tyst så tystnade jag. I alla fall tills hela flocken började röra sig mot staketet. De var fruktansvärt nyfikna och sträckte på sig för att se bättre. Sedan stod matte och jag en lång stund och tittade på dem.

När jag så insåg att de var helt ofarliga, ja i all fall så här på andra sidan staketet, då lade jag mig ner och höll ett vakande öga på dem.

Jag har ju träffat sådan här en gång förut, men då var där bara en och det var nästan hemma.

matte gick fram och klappade en av dem på mulen och den pussade på henne. Jag stod strax nedanför och höll ett öga på dem. Kom de för nära då skällde jag på dem. Men för det mesta var jag tyst och bara tittade på dem. De var riktigt stora, men verkade rätt snälla. En av kalvarna var jättesöt och kom nästan ända fram och nosade på mig. Mne han var lite osäker så han backade ett par steg när jag rörde mig.

Visst är han söt. Det tyckte matte i alla fall.

Så småningom gick vi vidare på vår promenad. Vi tog en väg in i skogen och där fick jag springa lös en liten stund. Matte hade lite godis med sig så jag kom ju när hon ropade på mig.

När vi så kom hem var det dags att äta middag. Sedan bestod resten av kvällen mest till att packa inför hemresan imorgon och städa undan efter oss.

Innan sovdags gick jag och matte ut tillsammans med Aylen och hennes matte. Vi busade lite på gräsmattan och det var skojigt.

Sedan gick vi och lade oss väldigt tidigt, ja faktiskt medan det var ljust. För vi sklulle gå upp strax före 04.00 imorgon bitti för att hinna bli klara och vara vid båten senast 06.00

Klockan 07.05 skulle båten avgå mot fastlandet.

När vi busat klart och var på väg tillbaka till utställningen så började det regna. Det regnade bara mer och mer och till sist bestämde sig matte för att vi skulle åka hem medan det värsta regnandet drog fram. Vi bodde ju inte så långt från utställningsplatsen så om vädret blev bättre kunde vi åka tillbak dit på kort tid. Så vi åkte "hem" till vår stuga och åt en god lunch bestående av potatissallad och kyckling. Jadå jag fick smaka jag med.

Det klarnade upp lagom tills lunchen var avklarad så vid 14 tiden återvände vi till utställningsplatsen. 14.30 skulle bedömningen i stora ringen börja. Så vi var döär i rätt så god tid.

Jag var allt lite trött och ville helst nog sova en stund till. Men Aylens matte busade upp mig så jag piggnade till rätt bra och strax före 15 äntrade vi stora ringen tillsammans med en sådär 26 andra valpar också. Här är några av dem

Inte heller idag blev jag bland de som blev uttagna till själva BIS valp finalen, men det gjorde inte mig något för jag hade passat på att busa med de andra och det var skojigt det. Däremot Pomeranianen som syns på andra bilden uppifrån kom till slutfinalen och slutade på en 3:e plats i finalen. Visst är han söt. Honom busade jag lite med sedan efter utställningen precis innan vi skulle hem.

Matte var jättenöjd med mig och jag satt i hennes knä och sov nästan hela vägen tillbaka till "stugan" som var vårt tillfälliga hem den här helgen.