Ikväll fick jag och Wille följa med matte och husse ut på en skön sen kvällspromenad. Det hade nyss regnat så det var lite vått i gräset, men det var skönt ute.

Vi kom till en av våra favoritängar och där släpptes vi lösa och fick springa och busa, så mycket vi bara orkade. Det blev ett väldans rejsande på oss, tyckte både matte och husse. Men vad skönt dte var att bara få springa och springa så mycket en ville och släppa ut en hel massa överskottsenergi, som jag lyckats samla på mig. Matte var med och busade lite hon med. Plötsligt smet hon iväg i en väldig fart och efter for jag och Wille. Matte hade godis i fickan dte visste vi och det ville vi ha nu ! Så full fart efter matte, i så full fart så vi nästan tacklade omkull henne när hon försökte smita sin väg. När vi kom fick vi godis javisst fick vi det, sedan började vi busa igen en stund, tills vi var så treötta att vi gick fram till husse och matte, frivilligt, så att vi kunde bege oss av hemåt och dricka vatten och pusta.

Men vad jobbigt det var att gå hem. Det var egentligen inte särskilt långt, men jag var jättetrött i benne, så de ville helst att jag lade mig ner och vilade en stund, men det ville inte jag. För då kanske matte och husse gick iväg och jag blev tvungen att springa ikapp dem, och vem orkar det efter ett sprungit så mycket som vi gjort nu. Nä nä det var nog bäst att gå i samma takt som de andra så jag inte kom på efterkälken, fast ibland stannade jag och hämtade andan, med ursäkt att jag hittat en "väldigt intressant luktfläck".