Nä faktiskt jättejobbigt !

Imorse tog husse med oss ut på morgonpromenad. Då givck vi förbi Lorden och han for upp skällande mot staketet. Lite överraskad blev jag, men sen ville jag fram och hälsa. Men tror du jag fick det då, nädå inte alls, jag skulle gå förbi honom !

Senare efter lunch då var det matte som tog med oss på promenad. Jag trodde det skulle bli en "vanlig" promenad, men det blev det definitivt inte alls. Vi tog en väg vi gick häromdagen, där bussen pös och jag blev lite skraj.

Nästan på en gång under vår promenad, mötte vi en hund som jag ville hälsa på. men det fick jag inte. Matte hon gick förbi den och fick nästan släpa oss förbi hunden vi mötte för både jag och Wille skulle absolut hälsa på den. Till sist tröttnade hon nog på vår motsträvighet för då sa hon skarpt till oss "Fot", jag förstod att hon menade det och försökte verkligen gå bredvid henne, men kunde inte låta bli att titta efter hunden.

En gång till sa matte "Fot" samtidigt som matte vände och bytte riktning och därmed hann jag inte med, och inte Wille heller, så det blev ett ryck i kopplet varpå vi direkt förstod att matte inte gillade det här beteendet hos någon av oss. Vi följde med henne och lite senare under vägen kom en katt springandes framför nosen nästan på oss. Jag ville efter den, men matte bytte riktning igen och jag fick följa med.

Snart kom vi fram till den vägen vi skulle gå över och jag hade redan börjat dra mig tillbaka i kopplet och saktat ner stegen, för det var här bussen hade pyst så väldigt förra gången och jag ville inte gå dit igen.

Wille han bara gick på han. Matte stannade till och busade en stund med mig på behörigt avstånd från vägen, och jag kunde inte låta bli att smittas av hennes "businviter". Wille försökte också busa, men matte busade mest med mig, och utan att jag märkte det så hade vi efter en stunds bus kommit närmare och närmare vägen där vi skulle gå över. Sedan stannade matte en bit från vägen och jag, som kände mig rätt uppiggad vid det här laget satte mig ner en stund bredvid henne. Där stannade vi länge och det blev grön gubbe flera gånger, men inte gick vi inte. Nänä vi stod där vi stod, en bit från promenadvägen bredvid den stora vägen. Vi såg hundar, människor och cyklar gå och åka förbi. Men vi fick inte hälsa på någon av dem. Försökte vi så sa matte bara "Nej". Matte fick säga till Wille några gånger innan han lyssnade. Han ville ju gå vidare han, jag hade inget emot att stanna kvar här en stund till jag. När så äntligen Wille satte sig ner och liksom "gav upp" sitt enträgna försök till att få matte att röra på sig, då stod vi kvar en stund till sedan fick vi godis av matte och hon talade om hur duktiga vi var.

Så gick vi då över vägen, och jag var inte särskilt bekymrad över det jag bara följde med. När vi gått en bit på andra sidan vägen kom vi till en hundhage och där fick vi springa och busa så mycket vi orkade jag och Wille.

Det var jätteskoj ! Vi jagade varandra och busade som bara den. Till sist var vi rätt trötta båda två. Vi tog en vilopaus och lade oss i gräset och svalkade av oss lite.

Men sedan kom nästa omgång av busfnatt över oss, så vi tog en sväng till av bus. Men rätt snart tog orken slut och både jag och Wille lade oss ner i varsin grop som vi grävt.

Ja de var  redan påbörjade av andra hundar tidigare, vi bara grävde bort deras doft och klädde den i vår doft istället. Matte passade på att filma oss lite också.

http://www.youtube.com/watch?v=IPDpX6vlIxo

Efter att vi vilat en bra stund så undrade matte om vi ville gå hem. Vi kom genast. Efter en kort promenad stannade vi till och fick dricka vatten på en mack vi passerade. Det var gott. Sedan fortsatte vi hemåt.

Visserligen piggnade Wille till lite efter vattnet, men han fick inte busa i kopplet för matte, utan skulle gå bredvid henne ordentligt. Efter en stunds promenad såg vi två hundar och lite senare en katt. Den ena hunden ville jag hälsa på, men se det fick jag inte för matte sa till mig och eftersom jag redan var så trött så orkade jag inte annat än återgå till att promenera vid sidan av henne och Wille, och då i slakt koppel. Matte tyckte vi var jätteduktiga. Vi fick både godis och en massa beröm.

Så småningom var vi hemma igen och gissa om det kändes skönt.

Sådant här är jag inte van vid så det blev en väldigt jobbig promenad det här.

Men vi drack vatten och sedan lade vi oss att sova en stund, båda två.