När vi kom in fortsatte matte med lite träning. Den här gången hade hon lagt ett blått plastlock på golvet och hade fullt av godis i handen, det kände jag ju direkt !

Hon lade locket på golvet, och när jag gick fram och nosade på det, då fick jag en godis av henne. Så petade hon på locket igen, och så snart jag nosade på det, så fick jag en godis. Så rörde matte visd locket igen, och jag nosade på det ! Nästa gång matte rörde vid locket då satte jag tassen och nosen på det och fick flera godisar. Så fortsatte vi några gånger. Efter en stund rörde matte vid locket igen, och jag nosade på det, men fick inget godis, bara ett duktig kille i glad ton. men jag ville ha godiset ju ! Jag gjorde samma sak igen, men den här gången satte jag sedan snabbt tassen på locket - DÅ fick jag godis !!!!

Aha tänkte jag efter några fler försök, det var så jag skulle göra. Till sist så satte jag tassen på locket så fort jag fåt en godis och då kom det fler. Det här var skoj ju ! Vi fortsatte en stund till och till sist var jag jättesnabb med tassen för att få godiset. Då slutade matte och så gosade vi en stund istället. Jag blev så uppiggad av den här nya leken, så jag drog igång Wille en stund och busade med honom. Han hade bara fått vara bredvid och se på den här gången när matte och jag "tränande".

Men efter en stund var det jag som fick se på, det blev ju en del gnällande, men det löste sig  för matte gav mig en leksak istället.

Idag när matte följde med på en promenad så såg vi en av Borzoierna. Men det här var visst en hane. Vi mötte dem på gångstigen och jag fick inte hälsa utan bara försöka gå förbi. Matte ville gärna stanna men det gjorde hon inte. Borzoiens matte ville visst inte heller ha kontakt så vi möttes bara, men jag och Borzoien kände ju varandras lukt ändå och hälsade, fast på avstånd. Vadå man kan väl inte gå förbi en granne utan att hälsa - det är väl oartigt eller ?

Men han var stor må ni tro. Oj ja en riktig jätte !

När vi sedan fortsatte vår promenad, så ropade matte mitt namn och först brydde jag mig inte för jag hade hittat en intressant fläck att nosa på, men strax efter tittade jag på henne, och då kom det godis !

Så fortsatte hon några gånger och andra gången dröjde jag också lite med att titta på henne, likaså tredje gången. Men sedan tittade jag på henne varje gång hon ropade på mig och varje gång kom det godis !!! Vad kul !

Det här medförde ju då att jag mer tittade på henne vart jag än gick, och jag hann inte se en igelkotte förrän den hade gömt sig, för när matte hade godis, då visste jag vad jag jag ville i alla fall - ha godiset. Jag såg den bara i "ögonvrån".

Rätt snart - alldeles för snart tyckte jag, var vi hemma.