Matte tog med mig ut på en promenad igen nyligen. Då gick vi lite längre än förra vändan. Jag såg en katt på avstånd och när dne fick syn på mig och började springa ville ju jag följa med efter. men det fick jag inte. Istället hade matte hitatt en pinne som jag och hon busade med en stund, och som hon slängde en liten bit så jag kunde hämta den. Första gångeran förstod jag inte, men hämtade den vid ett tillfälle. Då lät matte sådär jätteglad på rösten så då hämatde jag den flera gånger. Resten av promenaden var rätt lugn, bortsett från alla spännande fläckar som fanns här och där. På en fläck luktade det sådär extra spännande, så då gjorde jag som Wille brukar göra - lyfte på benet och lämnade mitt visitkort där jag med. Matte hon bara tittade på mig och skrattade hon. Väl hemma fick jag lunch och ska strax lägga mig att smälta maten.

Nu ska matte och jag ut på morgonpromenad. Wille han får vänta inne han.

Vi tog en sväng iväg runt kvarteret, och till en mysig gräsmatta. Där hittade jag några maskrosor att busa med. När jag puttade på dem så rörde de sig. Puttade jag lite till på dem så rörde de sig igen. Men när jag sedan försökte smaka på maskrosen då spottade jag snabbt ut den, för den var inte god att äta. Istället började jag nosa omkring för att se om något spännande hänt sedan sist.

När vi sedan vände hemåt så såg jag en liten parvel till människovalp som sprang från mig en bit bort, men när han fick syn på mig då drog han sin mamma i handen och pekade på mig. Mamman tittade först tveksamt på mig och sedan på matte, men valde att komm fram i alla fall. Hon frågade om hennes son fick hälsa och matte sa att det fick han gärna, men han kan bita i fingrarna för att busa sa hon också till mamman. Därför satte sig matte ner på huk bredvid mig medan människovalpen hälsade på mig och smekte mig på huvudet. Så snart jag försökte leka med hans hand sa matte :

"Nej, hälsa fint" varpå jag istället började slicka på handen.

"Det kittlas mamma" skrattade pojken då och fick en puss till av mig. Han var väl runt tre år gissade matte.

Sedan sa mamman till matte att hon tyckte jag var jättesöt och undrade hur stor jag blev. Matte svarade och förklarade.

Sedan frågade mamman om vi ofta gick här och matte svarade jag nästan varje dag, ibland flera gånger om dagen. Det tyckte visst mamman var bra för hon sa till matte att då kan hennes son få träffa mig och Wille och vänja sig vid hund. För de funderade nämligen på att skaffa en egen om ett halvår eller så, och en sådan som mig tyckte hon lät som det var av en lagom storlek. Javisst sa matte och fråga gärna så ska jag svara sa hon, eller hänvisa dig till någon uppfödare som kan svara om det är så, sa matte också.

Den lille pojken gosade med mig en stund till och fick lite fler pussar innan han och hans mamma gick vidare.

Sedan fortsatte vi och jag såg en skojig blomma, det var en tulpan sa matte. Inte för att det spelade mig någon roll, men dne var rolig, för när jag rörde på dne så gjorde den som maskrosen, men så plötsligt kom det upp en liten surrande sak från den. Det var en humla sa matte då. Jag blev så häpen så jag satte mig på rumpan och bara tittade på den medan den flög till nästa tulpan. Då gick jag också dit. Men matte lät mig inte gå upp i rabatten, jag fick bara titta på humlan och blomman på avstånd.

Väl hemma så busade Wille och jag ett bra tag innan jag lade mig att sova en stund. Det var tröttsamt att vara på promenad.